Höger-, vänster-, och mittemellansossar

  Det finns två saker som egentligen spelar roll. Det ena är att högern aldrig kommer begripa att det  alltid kommer finnas girighet i privata verksamheter. Det andra är att vänstern aldrig kommer fatta att det finns en jävla massa inkompetenta människor i offentliga verksamheter.
  Det kommer alltid finnas de som hugger för sig som Ali Baba och de fyrtio rövarna av den privata kakan, alldeles ohyggligt långt från den idealistiska bilden av den idoge småföretagaren som bryr sig om sina anställda och ser sig själv som samhällsbyggare.
  Det kommer alltid finnas offentligt anställd personal som mest är intresserade av sena morgnar, långa raster och tidiga kvällar. Och så lite som möjligt att göra däremellan.

  Det bara är så. Det kanske till och med ska vara så.

  Under mellanvalsperioderna finns det inom arbetarerörelsen alltid ett par krakar som vill prata "ideologi". Dra upp klasskampen och konflikten mellan arbete och kapital. Jag har själv varit där, under några ungdomsår innan klokt folk fick tänderna i mig. Det ger nämligen inte ett skit.

  Nu ska de förstatliga skolan. Tjena. Just det känns som en rätt usel valstrategi, och det kommer näppeligen bli nån större kampanj av det. Inom ett statiskt Vänsterparti kanske - men de har inte direkt exploderat i mätningarna efter sin hårda kritik av både vinster i välfärden och av friskolor. De kommer inte heller göra det.

  Till den här sortens debatt hör att okunnigt folk sätter etiketter på andra. Finast är att vara "vänster". Fulast är att vara "höger". Fast hittills har jag inte hört särskilt många kalla sig själva högersossar. Däremot kryllar det av vänstersossar - de har det gemensamt att de alla skulle bli usla ministrar. Detta säger jag därför att kriteriet på en minister är att det är nån som är pragmatisk. Som vågar ta obehagliga beslut.
  Det märkliga är att nästan alla tidigare ledande sossar som gjort några som helst avtryck inte varit vänstersossar. De har inte heller varit högersossar. De var mittemellansossar.

  Eller sossar, som vi kan kalla det....

  Själv är jag trött på människor i hipsteruniform som pratar om arbetare. Därför skulle jag vilja göra en sak klar för dessa akademiker: Ni får ALDRIG kalla mig arbetare. Jag är jobbare eller knegare. Jag arbetar. Men vi - jobbare och knegare - kallar inte varandra arbetare. Det ordet har vänstern förstört.

  Bara så ni vet.

 

2 kommentarer:

precis mitt i prick

Själv är jag en fiiiiiiin akademiker som faktiskt har lyft mig i håret och rest hela resan från en vanlig jobbarfamilj till att bli professor. Det kan väl hända att en del tittar snett på mig för att jag har gjort den klassresan. Också inom partiet. Fast politiken har ju varit inriktad på att det skulle vara möjligt för alla att komma så långt som vi kan i karriären,

Själv är jag stolt och aktiv socialdemokrat. Jag vet att jag troligen aldrig kunnat göra den resan utan en socialdemokratisk politik då när jag fick chansen.... Jag vill inte kalla mig vänster eller höger eller klistra såna etiketter på andra heller. Vi som är medlemmar eller sympatisörer är ju för helvete sossar .... eller??? sen ska vi diskutera sakfrågor så stickorna ryker om oss och då kan vi komma framåt-

 

Hej Calle, du skriver snitsigt och aldrig neutralt som du själv säger. Men målar du inte allt i svart eller vitt? För mig är det värsta att jag tror att varje högerperson begriper att det är girighet och därför just röstar höger. Och visst finns det inkompetenta personer i offentlig verksamhet men mertalet är både måna om arbetet och dess kvalitet. Det är väl just där det skär sig i förhållande till privat verksamhet där kvaliteten alltid konkurrerar med girigheten.

I linje med det finns det alltid sådana som vill sko sig grovt. Men var i offentlig sjukvård eller i hemtjänst hittar du sena morgnar och långa raster? Är det inte genant billiga schabloner om det offentliga?

Och så finns det ju de som pratar "ideologi" som Palm, Branting, Hansson, Möller, Wigfors, Erlander, Palme osv. Jag tror att du har helt fel i detta att "det inte ger ett skit". Väljare vill ha en vision av vilket samhälle vi skall skapa. Det handlar om att ge idén för vad man vill använda den politiska makten till. Naturligtvis fordras det dessutom ett pragmatiskt tänkande och handlag. Och det unika med socialdemokratin är ju just detta att man lyckats förena arbete och kapital i en saltsjöbadsanda. Och samtliga de nyss nämnda var vänstersossar i den meningen att man försvarade vänsterideer om att tillgodose behov och att man skulle bidra efter förmåga. Detta glömde en del högersossar som Kell-Olof Feldt, Klas Eklund mfl bort och lossade grimman på kapitalismen och bäddade för dagens situation.

Jag har heller inte förstått att man inte kan tala om sossar med tillägget till höger eller vänster. Självklart är Socialdemokratin huvudordet men eftersom vi är ett så stort parti med högt i tak vore det väl närmast konstigt om vi alla hade samma åsikter. Naturligtvis finns det de som åsiktsmässigt kan sägas vara i en högerfåra och andra i en vänsterfåra. Möjligen kan sägas att partiledningen i vinstfrågan representerar en mellansosseform och hamnar i ett ganska otydligt kvalitetsalternativ, som i dag ingen kan uttolka. Då har faktiskt Miljöpartiet och det - enligt din mening - "statiska" Vänsterpartiet ett btydligt mer lättolkat budskap till väljarna.

Jag förstår inte riktigt vad det är för hipsteruniformerade du pratar om. Du är inte ytlig det vet jag ju efter att ha följt din blogg och du skulle väl inte avfärda en person som säger något klokt p.g.a. hens klädsel. Nej du skulle naturligtvis ha hört vad hen sagt och sagt emot om det tyckte annorlunda men hållit med om det var klokt. Och vad är det för knepigheter du hänger upp dig på om jobbare och knegare. Du säger ju själv att du arbetar - inte knegar eller jobbar - och vad är det då för fel på det hederliga arbetare? Jag undrar fortfarande vem det är som förstör vad?