tag:blogger.com,1999:blog-36351293.post6804289019248769444..comments2023-06-27T15:03:42.974+02:00Comments on Utsikt Från Ett Tak: Kvarterskrogen....Calle Fridénhttp://www.blogger.com/profile/12415070632964992646noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-36351293.post-16842571432176429252010-11-28T20:17:39.356+01:002010-11-28T20:17:39.356+01:00Som du vet kommer även jag från Bro. Min familj fl...Som du vet kommer även jag från Bro. Min familj flyttade dit före din del av Bro var tilltänkt och Bro var en slags lantlig idyll med några villor, några radhus och några bostadsrätter. Det var bostadsbrist och de som flyttade till Bro gjorde det ofta i en desperation över att få någon stans att bo. Kanske det kom att prägla känslan av att bo någonstans för att man inte hade någon annat val?<br />Under mina första uppväxtår i hålan Bro (MIN känsla!) fanns inte ditt område, där var INGENTING och i området bredvid fanns plommonskogen! Vi, som var ursprungsbefolkningen, och därmed bodde på den ”finare” sidan var lite rädda för ”slummen” på andra sidan. Vi barn blev ju så småningom tvångsbeblandade, men jag tror känslan av ”vi och dom” fanns kvar lääänge.<br />Den sociala kontrollen var stenhård! För att våga tjuvröka knatade vi långt upp i allén och kastade oss snabbt in i skogen vid första skymt av en vuxen. Jag lärde mig snabbt att hata denna sociala kontroll och sökte mig från Bro så snart jag kunde. Jag har aldrig någonsin ångrat MITT beslut och jag har inga större nostalgiska känslor för min uppväxtort.<br />MINA bar har växt upp i förorten Älvsjö. Jag har haft mina barn och deras kamrater under sträng social kontroll genom att jag valt att lära känna deras kamrater och föräldrar. BRA tycker jag som förälder! Barnen? Faktiskt tycker även de att denna sociala kontroll varit bra – vi föräldrar har försökt ta hand om ALLA barn – något som visst varit bra!<br />Nu har jag visst trasslat in mig! Uppväxten i det lilla, lilla samhället Bro har präglat mig djupare än vad jag vill erkänna – på gott och på ont. Det lilla nära samhället var tryggt när man var barn, farligast var rödräven (en socialt störd yngre man). Det lilla samhället kunde också kväva den som ville något mer. Det lilla, lilla samhället var trots allt en spegling av samhället, här fanns de som hade det gott ställt, här fanns de som var fattiga, här fanns sociala problem, här fanns missbruk, här fanns de som ville vidare i livet och här fanns de som trivdes i det lilla. Allt finns med mig och någonstans tror jag att det är därför jag valt att bli socialdemokrat – jag har sett och upplevt många sidor av livet!Miahttp://morsaochlivet.blogspot.com/noreply@blogger.com