Eller en tidskrift? Och då menar jag en riktig tidning, inte ett förtäckt annonsblad, inte heller en ytterligt tafflig produkt som får alla inblandade att generat titta åt ett annat håll. Inga namn efter mig, men ni kan säkert gissa.
Om man skulle drabbas av kvalitetsabstinens kan man i varje fall gå till biblioteket. Där finns det mesta. Och gratis. Mitt eget lokala bibliotek - välskött, frekventerat, centralt - har ett omfattande tidskriftsutbud där man kan fastna länge. Likaså finner jag där diverse landsortstidningar och har också möjlighet att kolla om jag glömt ännu mer av franskan och tyskan eftersom man erbjuder rätt många utrikes tidningar. Fortfarande gratis. Och det finns en njutning i att slå sig ner i en fåtölj och slumpvis glo i Dala-Demokraten eller Blekinge Läns Tidning - för även om tidningarnas respektive nätupplagor börjar bli förödande trista och likriktade så har pappersversionen fortfarande den lokala anknytningen.
Vilket kan vara viktigt att komma ihåg i ett allt mer storstadsfixerat medieutbud.
För en läsande människa är också utbudet av tidskrifter viktigt - inte minst för att läsa om läsning. Här kan man få läsa essäer av en volym som aldrig får plats i dagstidningarna, och analyser och intervjuer som är mycket mer mångfacetterade än de som vi oftast får fingrarna på.
Vem skulle inte bli nyfiken på en blaska som heter Framtider eller varför inte Glänta? Bägge är avsevärt mer läsvärda än deras respektive hemsidor lovar. Och tack för det - då kanske man kan förvänta sig att de mesta resurserna faktiskt läggs på det som trycks.
För det är en speciell känsla att få hålla i en rejäl tidskrift, med stora bilder, massor av text och gärna specialinriktat. För de frälsta, eller också, i vissa fall, fanatikerna.
Gå till biblioteket och testa! Det finns en ny värld att upptäcka och den ligger bara ett lånekort bort...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar