LO behöver förnyelse, inte förgubbelse

Jodå, gick jag i kyrkan skulle jag förmodligen svära där också. Jag svär rätt mycket om sanningen ska fram. Nu känner jag en del religiösa människor och de brukar ta det med ro - att dra iväg en saftig ed när saker inte vill är avsevärt bättre för att lätta på trycket än att lite mesigt säga "men ojojoj, nu blev det fel...."
Om man däremot dristar sig till att ha åsikter om folk på ledande positioner inom fackföreningsrörelsen är man värre ute. Då kan man bli riktigt ovän med folk. Med det sagt vill jag berätta att jag inte tycker LO:s valberedning gjort sitt jobb ordentligt när de nu föreslår Karl-Petter Thorwaldsson till ny ordförande för LO, och Tobias Baudin till vice ordförande.
Det är ingen förnyelse. Det är ett självmål. Av flera orsaker. Inte för att de skulle vara inkompetenta, tvärtom. Det är rekorderliga karlar, med tonvikt på karlar. Däri ligger en del av problemet - hälften av LO:s medlemmar är kvinnor och just nu verkar det bli väldigt tomt på kvinnor i LO-toppen.
Ett annat problem är att efter kongressen kommer vi ha en Metallare i ledningen för socialdemokraterna och en i ledningen för LO. Det är givetvis inget problem för Metall. Jag tycker det är ett problem - vi pratar inte om det mest moderna eller mest nytänkande förbundet här. Och här ska jag vara personlig - en mig närstående kvinna, medlem i Metall har alldeles nyss tuffat över 20 papp i månaden på sin heltidstjänst. Hennes löneutveckling har varit katastrofal - eftersom hon jobbar med "okvalificerat montagearbete". Medan hennes manliga kollegor, med snäppet mer "kvalificerat" arbete tjänar flera tusenlappar mer. Jag ser ett problem med det. Metall såg det inte.

Ett tredje problem är Karl-Petter Thorwaldssons bakgrund som SSU-ordförande. Faktum är att han redan suttit i socialdemokraternas verkställande utskott som ordförande för SSU. Dessutom ett inte så särskilt framgångsrikt SSU. Att göra comeback i VU som LO-ordförande måste ses som rätt unikt.
Ett fjärde problem är det som direkt uppkom vid fikabordssamtalet - den inbyggda misstron mot den historiska kopplingen mellan socialdemokraterna och LO. Helt naturlig för socialdemokrater, hyfsat onaturlig för alldeles väldigt många LO-medlemmar. De vill väl ha nån som lyder när husse rycker i kopplet, var en kommentar.
Jag ser problemet - och jag vet att det är jag som får ta itu med problemet. LO:s valberedning, bemannad med folk som fortfarande tror att det kryllar av fackliga ombud som har betald tid för att agitera på arbetsplatsen, kommer inte ta itu med det.
Tillväxten i framtiden kommer ske i tjänsteyrken, inom handeln. Var ser vi det i förslaget till ny LO-ledning? Ingenstans. Jag ser ingen förnyelse - att vara under fyrtio är inte en garanti för nytänkande i min värld.


Vad jag ser är en önskan om att saker ska vara som de alltid har varit.