Norman Rockwell och hans Amerika



  Det här är "the Connoisseur", en målning av den amerikanske konstnären Norman Rockwell 1961. Det blev ett jävla liv om den. Den föreställer kort sagt en äldre man, uppenbart med pengar, och med stil, som betraktar en målning som avsiktligt påminner oerhört mycket om verk av den likaledes amerikanske konstnären Jackson Pollock, som hör till de som brukar kallas moderna. Och som retade upp de där som ofta och högljutt tycker att konst - "det ska vara något som föreställer något" samt att "det där hade en apa kunnat göra"

  Rockwell själv tyckte om Pollocks konst, och Pollock tyckte om den här målningen. Det är lite av Rockwells hemlighet att inte ge pekpinnar - målningen föreställer en man som betraktar en målning. Vi vet intet om vad mannen tycker - men den amerikanska menigheten, dvs de som "fortfarande får tycka något i det här jävla landet" hade sin uppfattning klar - den här sortens "konst" var förbehållet nån sorts rikare kulturelit



Men Rockwell var inte intresserad av en rik överklass, annat än som bollplank för humor. Bilden ovan, marinsoldatens hemkomst, föreställer jobbare. Blue-collar America. Mekaniker, en busschaufför. Den är oerhört rik på detaljer - är man lagd åt det hållet kan man säkert från släpbandet på soldatens skjorta lista ut vilka medaljer han fått. Att han slagits i Stilla Havet är uppenbart. Det fanns en oerhörd igenkänningsfaktor i det här...



Norman Rockwell
kallade sig inte konstnär. Han var illustratör och tecknare, och häromveckan gick ett av hans verk, Saying Grace, för 299 miljoner kronor; den högsta summa som betalats på auktion för ett amerikanskt verk.

  Om Norman Rockwell kan det sägas mycket. Allt från att han målade beställd Hötorgskonst, till att han hittade den amerikanska själen. Och visst, han var illustratör med ett näranog fabriksmässigt tempo, och han målar och ritar sitt Amerika. Men precis som Carl Larsson fångar han något som gått på djupet hos alla amerikaner - de känner igen sig.
  Precis som med Carl Larssons idylliska interiörer från ett välbärgat hem, med bakning och jul. Stämningar som även gått hem hos svenskar som aldrig varit i närheten av en egen gård, eller haft hembiträden, eller gott om pengar. Och det är ju så Carl Larsson blir ihågkommen - för fryntliga romantiska skildringar, och hans andra akvareller har hamnat i skymundan.
  Så även med Norman Rockwell, som inte alls undvek kontroversiella ämnen, men som gjorde det med en slängig, lite karikatyraktig stil, full av humor och igenkännande. Visst, han tog inte öppet ställning, han tecknade så att "man begrep", men han var inte utan åsikter...

  Konstnär? Kanske inte. Men ohyggligt populär, och med mängder av efterföljare, i synnerhet i MAD (osökt tänker jag på Jack Davis) och de tidiga årgångarna av Playboy (där åtskilligt med hög kvalitet publicerades).

Nedan följer några av de bilder av Norman Rockwell jag gillar mest. Att han inspirerades av fotografier var ingen hemlighet, även om vissa i vanlig ordning försökt använda det som ett argument för att så att säga nedvärdera honom. Själv tog han det med ro...


Vad som händer när det flyttar in nya barn i området...


 Tidens tecken. Kvinnan i huset gör inte alls längre som mannen säger. Det här är den inflammerade presidentkampanjen mellan Thomas Dewey och Franklin Roosevelt 1944, och något har hänt.
 Titta på ansikten i bakgrunden. Titta på den unge killen som kallas ut för att slå - jag undrar vilken historia som ligger bakom.

 Just en av de bilder som inspirerades av ett fotografi. Och som också retade upp folk - såhär öppet fick man absolut inte visa sin kärlek. Och inte ha fötterna på sätet...



  En av mina favoritbilder. Hon har slagits, hon har fått spö, är inkallad till rektorn men det obehaget är en småsak jämfört med triumfen att ha stått på sig. Vi känner igen den här bilden i klanen, kan jag säga...

 Norman Rockwell anklagades ofta för att ha ett snävt medelklassperspektiv. Det kanske var så, han ritade vad han såg. Men det hindrade honom inte från att ta ställning.
 En av de mest klassiska. Skvallret går.


 En helt tidlös bild från femtiotalets Amerika. Rockwell tog här helt avstånd från den gängse normen om att svarta enbart skulle framställas som tjänare eller clowner. På väggen syns KKK och Nigger. En bild som idag betraktas som en av de mest betydelsefulla för att beskriva den framväxande medborgarrättsrörelsen. Och också för att Rockwell i nästan femtio år nästan varit synonym med konservatism och traditionella värderingar.



Polisen som lugnt och förståndigt pratar med den lille killen som är på rymmen. I en ûbermaerikansk miljö, the Diner. Kolla cigarretten i biträdes mun.



Klicka på bilderna för större detaljer....