FRP-koden

Under våren har emellanåt även Sverigedemokrater besökt den här sidan. I vissa fall har de varit rent otidiga och därför syns inte deras kommentarer, någon finns kvar. Gemensamt för de som skriver är att de inte på något vis är typiska för sin väljarkår - eftersom det här finns ett antal väl skolade, smarta och drivna internetdebattörer, som är vana och villiga att provocera, och som ständigt letar nya ställen att sprida sina åsikter på.
Nyare undersökningar visar med besked att SD:s framgångar inte alls enbart kan skyllas på LO-kollektivet. Istället tar man väljare från konservativa högergrupper, med lockrop om traditionella värden rörande familj, gud, fanan och konungen.

I Norge har boken FRP-koden, som handlar om områden där det främlingsfientliga Fremskrittspartiet står för saker som rimligen borde vara till dess väljares nackdel. Nu har inte den boken haft det genomslag som man kanske kunde tro i Norge, men de har också en mycket konstig medial situation i Norge - nästan lika intorkad som den finska, som fortfarande lever kvar i ett femtiotal där kommunismen existerar.

Vi vet att det finns en överrepresentation bland Sverigedemokrater av män med kortare utbildning och människor som bor på mindre orter, och då blir det desto konstigare att läsa om partiledningens syn på facket, kollektivavtal och anställningstrygghet

Enligt alla gängse normer är det just de - män med kortare utbildning, bosatt på mindre ort - som är de stora förlorarna så snart man förbigår LAS, eller när företag lägger ner. Det är precis den gruppen som behöver någon som står upp för dem - för inte lär Jimmie Åkesson göra det.
Det här ligger för övrigt i linje med partiets annars också föga genomtänkta politik.
Den ekonomiska politik som presenteras på hemsidan är ett sammelsurium av motsägelser, på en nivå som verkar parodisk men som egentligen är tragisk eftersom den faktiskt kan få genomslag i ett skräckinjagande framtidsscenario.

Då börjar vi
" Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet."
Utan att definiera folkhemmet blir det där tämligen meningslöst. Jag antar att det handlar om ett aningslöst femtiotal där Sverige kunde segla framåt obehindrat, på bekostnad av ruinerna i de länder som drabbades av världskriget. Att tro att den svenska modellen skulle vara avhängig enbart svenska förhållanden är så historielöst att man nästan blir förbannad.
Överhuvudtaget är okunnigheten skrämmande, liksom de slutsatser man drar. Om man ersätter ordet "folkhemmet" med "paradiset" framstår meningen så meningslös som den faktiskt är.

"
Vi förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system. I det längre perspektivet behöver det inte finnas några motsättningar mellan arbetstagares och kapitalägares intressen. Därför bör alla krav som endast leder till kortsiktiga vinster för endera sidan stå tillbaka för de som leder till optimal tillväxt i ekonomin på lång sikt."

Så vad är det som leder till optimal tillväxt? I min värld finns knappast det begreppet. Och knappast i SD:s värld heller eftersom...
"
...ökat samförstånd mellan arbete och kapital, där båda parter inser nyttan av den andre, kan åter göra Sverige till en ekonomisk stormakt. Detta kan anses vara uppnått då Sverige har en hög BNP per capita, en låg statsskuld samt då svenska företag har möjlighet att växa och bli världsledande inom sina områden samt svenska arbetare och tjänstemän har de högsta reallönerna. Först då kan vi återskapa ett samhälle byggt på den nordiska välfärdsmodellen präglad av rättvisa och trygghet för alla."

Jag kan lova att arbetsmarknadens parter inser nyttan av varandra, men det här påvisar enbart att författaren till pekoralet inte har en susning om lönebildning, vinst eller avsättningar och investeringar.

Att utlova eller sträva efter världsledande positioner, må vara vällovligt men är knappast realistiskt i en global ekonomi, med den inställning till utländskt kapital som man därefter presenterar...
"
(Svenska) Företag får inte hindras att växa på grund av regler och villkor som ger utländska företag konkurrensfördelar. Kapitalbasen får inte urholkas av ogenomtänkt egendomsbeskattning. Varken små eller stora kapitalägare får missgynnas genom ofördelaktiga skatter eftersom det leder till att ägandet av det svenska näringslivet övertas av utländska intressen. Under 1990-talet ökade det utländska ägandet av svenska börsnoterade företag från 10% till 45%. Ett brett kapitalägande, där svenska löntagare inte längre ges incitament att undvika sparande och investeringar till förmån för konsumtion, kan vända denna trend. Det svenska folket ska inte vara de konsumenter som utländska kapitalister blir rikare av - vi ska vara ett ägande folk."
Här gör man en jättekullerbytta - en stor del av de "svenska" företagen är redan idag multinationella, och framgångsrika på grund av det. Ericssons och Volvos vinster är beroende av att de kan göra affärer utomlands, etablera sig och ha verksamhet i länder där de är utländska kapitalister. Hur tänker SD om det? Inte alls visar det sig senare i texten...

Problemet är inte att det utländska ägandet ökade; det kan bland annat förklaras med att svenska investmentbolag skrivna utanför Sverige tagit över ägande. Problemet att det reella svenska ägandet förskjutits till allt färre svenska ägare berör man inte alls. Problemet har också varit att rent svenska ägare varit alltför snåla och försiktiga med pengar, vilket lett till att antingen a) staten eller b) utländsk kapital fått träda in - en lösning som knappast verkar applåderas av SD, men som lär komma som ett brev som posten.

Avslutningen är magnifik i sin innehållslöshet:
"
De ekonomiska målsättningarna får dock inte nås på bekostnad av den nationella gemenskapen och självständigheten, folkhälsan eller miljön."

Detta skrivet i samma andetag av någon som däremot hade mage att påpeka att :
"
De mänskliga egenskaper som ligger till grund för ekonomisk verksamhet och utveckling är kreativitet, entreprenörsanda och tävlingsinstinkt. Den fria marknaden, och i synnerhet den fria konkurrensen, skapar som ett resultat av detta förutsättningar för välfärd och utveckling.
Nå, hur ska man uppnå eller stimulera fri konkurrens när utlänningar inte ska få etablera sig, när man ser snett på invandrarbutiker (SD i Gbg), och när man vill värna självständigheten? På detta finnes eller gives inga svar. Att tro att man skapar ett gynnsamt företagsklimat med dessa begränsningar visar återigen på rent skriande okunskap om nationalekonomi.

Man menar alltså att man ska begränsa ägande, penningströmmar och handelssystem beroende på nationalitet och självständighet? Jag kan då inte dra nån annan slutsats av det.

Jag kommer bit för bit gå genom SD:s partiprogram och riktlinjer, eftersom det är helt uppenbart att de själva är sina bästa fiender. Det ogenomtänkta snömos man presenterar är sårbart för kritik, inte minst genom sin inkonsekvens. Man kan inte i det som kan kallas ett partiprogram ha diametralt motsatta uppfattningar - därför att då blir man genomskådad.
Det tjänar ingenting till att debattera invandringen med dem - de är fundamentalister i den frågan, och de som delar deras åsikt lär knappast kunna omvändas. Men det är en liten hård kärna "
...av män med kortare utbildning och människor som bor på mindre orter" som knappast kommer kunna klara 4%-gränsen.
Istället bör vi inrikta oss på de måhända besvikna men fortfarande resonabla människor som kanske överväger att rösta på SD - och där finns det goda möjligheter att avslöja och exponera deras platta moralism och sandlådevisioner.
Det kan finnas en risk med att förvisa illa skriven svenska och bristande kunskaper till skamvrån, men det är ännu farligare att inte ta debatten. Ett parti som ämnar ta sig riksdagen måste kunna stå ut med att granskas hårt, och särskilt när man knappast har rumsrena företrädare. Att vara moralist kräver också att man har god moral själv, inte att man enbart avkräver andra det!