Min egen jävla bokmässa



  Bokmässan pågår i en mindre stad. Det är som Almedalen, kan jag tänka mig, fast med böcker. Jag vet inte, jag har aldrig lyckats åka till Bokmässan, men den borde vara som branschmässor brukar vara. Nyheter presenteras, väl annonserade i förväg. Kända författare bjuds in, och visar sig ofta vara precis lika tråkiga som deras böcker är underbara. Och sen trycker man in de mest långsökta ämnen i ett späckat program, samtidigt som det förekommer en massa krimskrams runt om.

  Som det brukar vara. Jag noterar dessutom att väldigt många av de som åker till Almedalen också åker till Bokmässan, vilket väl visar att det finns en koppling mellan bokläsande och samhällsengagemang. Typ.
 Nån gång, när jag blir stor, ska jag också åka dit. Dricka rödtjut och flirta med kultureliten. Eftersom jag har hört att det är det Bokmässan egentligen handlar om...

  Under veckan har man därför också diskuterat mäns läsande, och det är då jag lystrar. Det här är nåt jag funderat över i många år. Att män läser mindre än kvinnor, tar del av kultur mindre än kvinnor, och att män faktiskt läser mindre idag än för tjugo år sen. Och då menar jag böcker. Inte gratistidningar eller annonsblad. För tjugo år sen skrev jag en noggrant avslagen motion till en SSU-kongress om hur man borde få folk att läsa mer, men eftersom jag dristade mig till att säga att det var bättre att karlar läste herrtidningar än inte alls, så sågades den...

  Om detta har det debatterats. Eller det har det väl inte - regeringen gjorde en grej av att de, till synes, skulle bidra med ett antal miljoner till mäns läsande. I själva verket var det frågan om siffertrixande av anslag, så av den ballongen bidde det ingenting. Det finns organisationer som redan jobbar med att få vuxna män att läsa, om inte annat för sina barn, eftersom pojkar tenderar att läsa om deras fäder gör det.
 
  Men...hur jag än bär mig åt ser jag bara en massa människor, alldeles väldigt ofta kvinnor dessutom, som själva läst sen barnsben, som ska förklara varför män inte läser. Och det skylls på TV och datorer och trender i samhället. Det är väldigt få män som får förklara varför de inte läser.

  Jag har en uppfattning om det här. Den är baserad på umgänge bland ickeläsande män. Givetvis helt ovetenskapligt också, det blir roligare så. Jag kan säkert reta upp någon som har rätt uppfattning i alla andra samhällsfrågor också, vilket gör det ännu roligare.

  En av mina kompisar får betraktas som extremt ickeläsande man. Icke alls dum i huvudet, men han glor hellre på en film. Att det numera finns TV-kanaler som effektivt sågar bort allt utom sport har också gjort hans liv lyckligare. Han läser inte för att det knappt finns böcker som intresserar honom.

  Och vi pratar om vår ungdom, när han faktiskt läste. Nej, det var inte samhällstillvända böcker. Han läste kioskdeckare, för att därefter gå över till idag knappt läsbara äventyrsromaner. Gärna kryddat med en smula porr, mycket våld och bara 130 sidor. När nu alla dessa kioskdeckare försvann slutade han läsa.

  Är det så att det finns manlig och kvinnlig litteratur? jag vet inte, men ytterligare en ovetenskaplig undersökning i den manliga bekantskapskretsen gav vid handen att det läses om brott, om krig och en hel del fantasy (i synnerhet hos de unga männen). Alla män har läst Snabba Cash. De som nekar ljuger. Dessutom har många män läst Svensk maffia, bägge delarna. Några har läst böcker om krig. Rätt många kan rabbla upp pansarslag under andra världskriget. Påhittade böcker om elitsoldater som slaktar elakingar om vore det ett dataspel läses av många män. Zlatan är en annan bok män har läst.
  Men det räknas inte. Dra era egna slutsatser.

  Jag försökte få några att läsa Guillous böcker om nittonhundratalet. Inte en chans. Böckerna om Arn har däremot ganska många läst. Liksom de tidigaste böckerna om Carl Hamilton, innan till och med de här läsovana männen tröttnade på den monotona intrigen i alla dessa böcker. Och jag ser ett direkt spår tillbaka till Fredrick Forsyth och Ian Fleming, för att inte tala om Nick Carter, som gav upphov till en debatt om läsvanor som får dagens att framstå som en sandlåda.

  Nu kommer nån att pipa om Wallander, eller om det svenska deckarundret. men efter Sjöwall/Wahlöö har ganska få svenska ickeläsande män - och med det menar jag de män som ingår i vad vi kallar den ickeläsande massan - läst svenska deckare. Det är en kvinnlig sysselsättning. Både att läsa och skriva. Och idag ser man filmerna om Wallander, medan Sjöwall/Wahlöö har reducerats till att bli "Beck"...
 
  Nackdelen med den här sortens debatt är att den tenderar att skuldbelägga de som inte läser, om de nu ens vet om att debatten förs. Det har hänt många gånger att mina dignande bokhyllor - så fick jag det sagt - fått kompisar att känna sig småskyldiga och påkomna. Nä, jag läser inte böcker, du vet...

  Att försöka berätta om den där känslan att få en film i huvudet medan man läser, att sträckläsa en bok från pärm till pärm, medan ungarna skriker efter mat och hunden gnäller vid ytterdörren. Att känna lukten, stämningen i en bokhandel. Ett bokpaket att hämta. Allt detta tar inte.

  Man har rensat i skolbiblioteken också. Själv lånade jag hem så många av B Wahlströms ungdomsböcker som jag bara kunde. När jag blev vid inkomst av reklamutdelning köpte jag kioskdeckare i kilon. Som jag sedan, rädd för omgivningens ogillande blickar, i vuxen ålder slängde, för att verka politiskt medveten. För att i mogen ålder betala dyra pengar för att kunna köpa tillbaka en och annan.

  Och de är verkligen dåliga. Usla. Men de fick en och annan att ta steget vidare, från skräp till bättre saker. Vilket samma helt ovetenskapliga undersökning i bekantskapskretsen bekräftar. Att de dåliga böckerna ledde vidare till bättre böcker, till högre krav. Man lär sig att sortera bort skräp. Det gör också att jag som vuxen rutinerad läsare faktiskt avfärdar ganska mycket av det som höjs till skyarna i Kulturspalterna. Det publiceras en massa skit, helt enkelt.

  Jag är inte litteraturvetare. Därför kan inte jag säga när det här skiftet skedde, när skräpet, det underbara skräpet, rensades ut från biblioteken. Ungefär som med serietidningarna (och dra inte igång mig om Tintin...) Att friskolor dessutom sluppit hålla med egna bibliotek har säkert bidragit. Och man ska inte vara så rädd för att barns värderingar påverkas av enstaka böcker. Mina mellanstadiekompisar läste mängder med skräp, och de växte upp till goda samhällsmedborgare ändå, tack vare duktiga lärare. Men de läser inte längre.

  Skräplitteraturen måste få finnas. Ungefär som som skräpmat eller skräpmusik. De som lockas att söka sig till bättre produkter är fler än de som kommer att förfalla, om nu nån tror att skräpböcker skulle fostra massmördare och hustrumisshandlare. Och man ska inte underskatta behovet av eskapism tillsammans med testosteron - vi är många som drömt om att leda kavalleriattacker eller jaga mafiosos eller göra kommandoräder. På 130 sidor...

  Självklart finns det inte bara en förklaring till varför män inte läser lika mycket som kvinnor. I många familjer är det knutet till könsrollerna - männen glor på en TV-kanal där slipper se annat än sport, och kvinnorna beger sig till Fyra Nyanser... Som för övrigt är skräp. Och det finns självklart inte bara en lösning. Att ha projekt som manar karlar att läsa med sina barn är lysande, men det räcker inte. Nånstans måste man också våga prata om att det manliga utbudet är magert och ickeattraktivt.

Jag är som sagt inte litteraturvetare, och jag har slutat vara missionär - det jag kan se är att det finns böcker som män läser. På samma sätt som det finns tidningar som män läser. En blick i vilken tidningshylla som helst i affären bekräftar det med råge. Å ena sidan tidningar med tyska soldater på, oftast maskerade som Historia i nån form. Å andra sidan hälsotidningar. Och aldrig mötas de två. I varje fall inte hos de som vi oroar oss för. Inte heller tänker jag vara den som skriver Den Svenska Romanen Som Fick Den Svenske Mannen Att Börja Läsa - herregud...

  Men det finns anledning att oroa sig. Ett läsande folk är ett smartare folk än ett icke-läsande. Det räcker liksom med att vi håller på att återuppväcka analfabetismen igen, med allt vad det kommer att innebära för kritiskt tänkande och demokrati, utan att vi också ska få generationer av ännu fler män som inte läser alls.


Länkar om saken
Vem läser egentligen idag?

Läsning, litteratur och kultur är viktiga demokratifrågor

Läs för mej pappa.

Sverige är fullt av mugglare.

Bokus topplista




Det finns all anledning att återkomma till det här


Bilden? Jotack, jag har att göra





 

 

1 kommentarer:

Jäkla bokmässa som inte förstår att du behövs där! Det finns ju fler än Petter... Lobbyverksamheten inför 2014 börjar nu!