Arne och jag. Om kollegor

  Fick en skrapa av en gammal fd arbetskamrat och kompis lite om sistens. Han petade mig i bröstet med ett finger som fortfarande är som en bowlingkägla och undrade vem Arne var? För han hade fått höra att jag höll på och larvade mig på det där Facebook - jag är kompis med hans son där - och nu var han nyfiken på vem Arne var. Du som är så jävla duktig på att beskriva folk, sa han, så jag sträckte lite på mig.

  Visst, han har ju rätt. Facebook är inte världen. Det är knappt att Utsikten är det. Därför ska jag berätta om Arne.

The World according to Arne -the best of a svensk byggnadsarbetare

Arne är en snart pensionsmässig byggnadsarbetare, med en sund misstänksamhet mot överhet, med en vass och rolig tunga mot folk som är dryga och med ett stort och varmt hjärta. Och visst finns han på riktigt - men han heter inte Arne. Under ett par månader förgyllde han mina dagar med drastiska och vansinnigt roliga anekdoter (många både chauvinistiska och oanständiga och roliga och givetvis helt otryckbara) och oneliners. En del var så underbara att jag skrev ner dem.

Här nedan följer några guldkorn.

Grabbarna vid fikabordet är trots allt lite småstolta över att Tranströmer fått Nobelpriset. Arne vet vem det är, och han är lite nyfiken: "Kan man läsa nåt av honom eller skriver han också om mens som den där kärringen för ett par år sen?"

 Arne, syrligt, till tafatt kollega som fumlar mer än vanligt: "Du jobbar med grytlapparna på idag ser jag..."

Arne ser målsnöret efter snart femti bast i byggsvängen: "Tänk bara att få kvarta till åtminstone sex en måndagmorgon! Ja, kanske till och med till kvart över..."

Arne om hur man behåller spänningen efter 43 år: "Man ska alltid gå i kalsipper så länge på söndagen att frugan blir förbannad. Och sen när man lyder och drar på sig brallorna blir hon glad. Enkelt va?"

Arne äter upp det sista av lasagnen. Den är äkta, säger han. Med sån där "mossa-ost gjord på tjurmjölk..."
Varpå högljutt gapskratt utbröt.

Arne brakar in i boden, blöt och glad: "Nu behöver jag sprit och ett dåligt fruntimmer! Ååååh, finns det sockerkaka? Då tar jag det istället!"

Arne är igång med terminens nya lärlingar: "Stick till förrådet och hämta två synvinklar. Och lera reda på ett ögonmått också"
Och pettringen ränner givetvis iväg. Han har varit borta ett tag nu...

Arne är tillbaka efter semestern:
Först hade vi sex två gånger. Sen blev jag impotent. Det var väl det vi gjorde på semestern. Just ja, vi var hos dottern på Öland också...

Arne bryter semestern för att ringa och berätta att det är Jularbo och Julia Caesar i Sommarprogrammet. "Så du inte glömmer bort mig..." Jo tack du

Arne gick på semester igår. Hans sista hälsning var: "jag ska inte lyssna på Kulturnytt en enda jävla gång."


Jag hittade min gerkap på fel ställe, snor tillbaka den bara för att upptäcka att det är jag som är på fel våning. Arne tröstar "jag tog fel barnvagn på EPA 1967 och körde runt fel unge i en halvtimme. Det vart fan rikslarm. Jag märkte inget förrän ungen vaknade, såg mig och illvrålade... Så jag gömde henne bakom en banantrave och smet. Det har jag aldrig vågat berätta för frugan..."


Arne konstaterar att jag drog i mig matlådan på fyra minuter. "Tuggar du inte, pojkjävel?"


Arne om romantik: "Jag fyllde badkaret, tände värmeljus, hoppade i och ropade på hustrun. Men så lyckades jag sopa ner två värmeljus och ni vet hur stearin ser ut i vatten va?
Hustrun bara vrålade när hon kom in och tyckte jag var ett svin - så det där att bada ihop är jävligt överdrivet... "


Arne sprudlar av odödligheter idag. Till yngre kollega: "Du ska inte säga kärring om din hustru. Du ska säga "kvinnan jag älskar". Det säger jag om min kärring"..

Arne om sönerna: "Vad de gör? Den äldste jobbar i byggbranschen med hållfasthetsberäkningar i bärande konstruktioner. Jävligt intressant. Den andre vet jag faktiskt inte - han sitter väl på nåt kontor... "

Arnes 63-årsperspektiv: "I helgen sa jag till tanten att jag måste ju få ha sex en gång till innan jag dör, OK, sa hon men då får du lova att dö sen.
Så jag funderade ett tag och sen gick jag upp och gjorde ägg och bacon. Det var fan nästan bättre.."

Dagens Arne, i sista sekunden: "Hörselskydd? Nä jag tycker man hör så dåligt då."
Sagt av mannen som alltid talar som om den han pratar med står fyrtio meter bort


De flesta arbetsplatser har en Arne. Vi också. Han delar frikostigt med sig av visdom och odödligheter. Här är ett exempel: "Du ska ha ordentliga kalsonger pojkjävel. Med resår som går över naveln..."

Eller den här: "Jag jagade upp kärringen för att göra frukost men jag fick göra den själv. Hon klev inte upp. Det är för att hon rakar benen, förstår du..."

Arne funderar framför en vägg: "Den här jävla gipsskivan ser ju ut som ett par lila gabardinbyxor. (paus) Med en banlonpolo från EPA till."

Fyra stendöva byggnadsarbetare vid samma matbord = 105 dB. Folk på andra sidan gatan måste veta nu att Arne ska till landet. Samt att hans kärring betalat 600 spänn hos frisören.

Arne tror för övrigt att han har talrör istället för telefon. Han frågar "var är du?" när det ringer, och sen talar han ÄNNU högre i mobilen. Kvarleva från förr i världen antagligen.

Arne, bedrövad en morgon: "Vi ska tydligen skaffa hund. Jag sa NEJ. Så nu ska vi göra det..."

Arne, om hustrun: "Det var tur att hon hittade mig. Jag vet inte om jag hade velat diska åt nån annan..."

Om musik: "Jag köpte ett dragspel och en sån där distanskurs. Alla kan spela, hette det. Fast det lät som jag trampat på katten. Sen upptäckte jag att jag höll det upp och ner..."

Om namn "Folk har ju inga smeknamn längre. Det var bättre förr. Fast han som kallades Skitkuken tyckte nog inte det..."

Om jobbet. "Jag har fan haft kul varenda dag. Fast det är nog värre för de som jobbat med mig..."



Eller hans ständiga morgonhälsning, när han dängde ner matväskan i bordet, med glada ögon: "Hav förtröstan arma människor - jag här här nu..."





....kommer mer....