Nej, Löfvéns hemlighet är att han INTE är politiker

Idag var det mycket inrikespolitik i bladen. Dels en kalldusch för di borgerliga när det gäller den allmänna opinionen - både centern och Kd utanför riksdagen, och moderaterna på väg neråt - och dels nåt som avhandlade väljarnas förtroende för de två statsministerkandidaterna ( vilket är en korkad journalistisk rubrikterm; Reinfeldt ÄR statsminister, den ende som är kandidat är Löfvén).

  Hur som helst har Löfvén sprungit från Reinfeldt, vilket fick KG Bergström att fundera kring politiken som yrkesroll. I vart fall hoppas jag att det var det han menade, för annars bekräftar han ännu mer min bild av den svenska politiska journalistikens död. Jag menar, det räcker med att de skriver illa men när de är korkade också....

  Han skriver: "S-ledaren är nämligen den mest orutinerade politiker som i modern tid gjort anspråk på att leda Sverige.

Reinfeldt var jämfört med de socialdemokratiska företrädarna oerfaren 2006. Men Löfven är rena novisen jämförelsevis. Han har aldrig varit statsråd, aldrig suttit i riksdagen och aldrig lett ett politiskt ungdomsförbund."

  Det här, mina damer och herrar, är nån sorts usel härskarteknik. Och givetvis helt galen. Men rätt symtomatisk för de här människorna som flockas kring de lukrativa köttgrytor som rikspolitiken är. Där man helt enkelt anser att A) politik är ett yrke, som man B) kan lära sig och C) inget man klarar av som novis...

  Jag kommer osökt att tänka på Brasse i Fem Myror är fler än fyra elefanter. Fel, fel, fel.

  Löfvéns framgång är ju kommen ur att han A) inte har haft politik som yrke, B) redan har haft ansvar för gigantiska förhandlingssummor, och C) knappast är novis. I själva verket är KG Bergströms artikel bara ett kvitto på det kunskapsunderskott (snyggt va?) som borgerligheten har om hur fackföreningsrörelsen fungerar. Den som tror att det räcker med HM-klänning eller Dressmankavaj och ombudsmannaskjorta för att få leda IF Metall, eller något annat fackförbund för den delen, har en del att lära.

  Jag vill påminna om att Löfvén inte sitter i riksdagen. Ändå - ÄNDÅ! - får socialdemokraterna idag nästan 35% av väljarkåren, medan de borgerliga allt oroligare söker jobb efter jobb i den politiska lobbybranschen - tro mig, det är så. Just detta att han inte satt i riksdagen fick för två år sen borgerliga kommentatorer att skrocka och tala om katastrof.

  Stefan Löfvén är inte "politiker". Om man med det menar besudlad av åratals intriger i ett ungdomsförbund, eller uppvuxen med en spikrak bana av karriär framför sig sedan unga år.

  När Stefan Löfven säger "jobbare" istället för "arbetare" blir jag glad. Det betyder inte att han tar nån ställning. Det betyder bara att i hans värld är man "jobbare". För det är vad vi kallar varandra. Emellanåt är det nån vid fikabordet som mer högtidligt talar om sig själv som "fattig arbetare", varpå alla garvar (herregud, vi är byggnadsarbetare på ackord i nyproduktion i Stockholm - knappast lågavlönade), men alla vet distinktionen.
  När Reinfeldt talar om "de som arbetar", talar Löfvén om "de som jobbar". Och fattar ni inte skillnaden så gör ni inte det. KG Bergström gör det garanterat inte.

 Nej, politik är inte ett yrke. Det är ett förtroendeuppdrag vars längd kan kortas av alldeles omedelbart, om man inte sköter sig. Att tro eller påstå att det skulle skilja sig från andra uppdrag är trams - det är en smula mer officiellt, och väljarbasen kanske större, men man sitter bara så länge man har förtroende.

  De borgerliga tjatar nu om att man ska vänta på att socialdemokraterna ska "konktretisera" sina vallöften, och därefter ska de belåtet se hur de rödgröna hamnar i Niagarafallet.

  Jag tror ni kommer vänta förgäves. Valet ska handla om jobb, välfärd och skola. Det finns INGEN som tror att det kommer vara gratis. Så enkelt är det.

  Visst, det finns fortfarande en ruskig massa människor som inbillar sig att det finns pengar att spara, och sedan dela ut till girigt folk. Men priset har blivit för högt. Alldeles för högt. Det är det valet kommer att handla om, inte om vi ska ha en politisk brolier eller fd svetsare som statsminister.


För övrigt noterar vi att just idag får A. Borg och F. Reinfeldt på DN Debatt haspla ur sig att de inte ska sänka fler skatter. Eh, och besluten på er partistämma då? Om ytterligare fyrtio miljarder till de redan besuttna? Nåt säger mig att den sortens beslut inte direkt får de allra trognaste skattesänkarmoderaterna att bli mer motiverade för en valrörelse...

Och jo, jag ska skriva lite om #huvudansvar och Sveriges Byggindustrier också. Men jag behöver lugna ner mig först...