Snart är första varvet klart...


På måndagen började vi montera plåtformen. För att rationalisera jobbet görs väldigt mycket prefabricerat nuförtiden, inklusive då plåtformen, som kommer från ett företag som heter P-form. Det är väldiga sjok med metall och märkliga delar som man skrivar ihop med rejäla bultar och sprintar som ett gigantiskt mekano . Och i vanlig ordning saknades saker, och en del var sönder, och bråttom var det...



Vartefter vi skruvat hop metallrör, skivor, stöttor, strävor och annat efter beskrivning - vi hade en duktig kille från P-form som hjälpte oss - reser man dem upp med hjälp av kranen och lyfter till uppgjord plats!




Nu är liksom inte jobbet klart bara för att formen står där - på den ska monteras en massa andra saker också, fortfarande efter ett uppgjort schema. Dessutom är det här bara ena sidan av formen - det vi kallar enklingen. Formen ska också riktas och justeras, och dessutom ska den förses med armering på plyfasidan - precis som på den form som syns i bakgrunden.



Vissa delar kom inte med första lasset. I den här veckan ska det vara en dörröppning, så vad gör då snickaren? Jo, han slår ihop plank som avstängare. Nu kan inte betongen rinna in där planken står. Det kallas för en ursparning. I förgrunden en av verktygslådorna. Samtidigt rullar det kontinuerligt in nya lastbilar med annan material, som ska lossas med kranen, som har bråda dagar.


Till vänster syns de fästen som kommer att hålla ihop dubbling och enkling. Man kan likna det vid två smörgåsar som ligger an mot varandra, och därefter pressar man in fyllning mellan skivorna. Till den här gjutbryggan kommer också monteras skyddsräcken.





Och när de första formarna står på plats kommer betongbilen illa kvickt, och sen kör grovisarna igång... Man kan inte gjuta hela undervåningen på samma gång, utan man monterar ihop ett par väggar, gjuter dem och river dagen efter. Och sätter sen upp väggarna på ny plats, med kompletteringar just för den väggen.



Dagen efter kan det se ut så här - fast på den här väggen hade vi fått de riktiga dörrsmygarna. Hålen i väggen är efter stagen som spänner ihop formen; de monteras och dras fast med något som närmast kan beskrivas som en fast domkraft. När betongen dunsar ner utvecklas det enorm kraft och allt måste sitta STENHÅRT för att formen inte ska kalva.



Samtidigt pågår annat arbete på etableringen. Det ska dras kulvert för fjärrvärme. För att klara av grävandet - tjälen kom till sist - hämtade man kokssäckar som man satte eld på, täckte med plåt och lät mer eller mindre smälta ner jorden. Det var därför det luktade grillparty mitt i alla minusgrader.




När plåtformar och annat är nerplockat följer annat arbete. Till detta använder man bl a dessa verktyg. Nån som vågar sig på att tala om vad det är? Och vad man använder dem till?






Och så snart ett par strategiskt placerade gjutna väggar är på plats monteras raskt utfackningsväggarna. I bakgrunden syns de gula DOKA-balkarna sticka upp, de som kommer att vara upplaget för det filigranvalv vi börjar montera på måndag!

4 kommentarer:

Jag kom hit för att bedyra att jag alls icke skämtar hädiskt om ankism - jag undrar verkligen över inkonsekvensen i Kalles klädsel.
:-)Tack för länken till nafsk - hittade tyvärr inte svaret på min fråga.

Se'n blev jag alldeles fascinerad att följa bygget. Det är intressant att se hur saker och ting går till på riktigt. Och dessutom vill jag instämma helt i ditt inlägg om Federleys utspel!

 
Kranis på ett liknande bygge

När ingen annan törs så känner jag mig tvungen.
Ett stycke röd Hultafors renshammare. En fröjd att dra ur spik och skrapa betong från formen.
Ett stycke blå coromant skrapa. När betongresterna bjuder större motstånd.
va det rätt? vad vinner jag?
/Matte

 

Bra där Matte! Priset är att du får lägga upp egna utsiktsbilder på min blogg! Ta med kameran och skicka några bilder t min mejl så ska vi visa mer av Sverige från ovan!

 
Fotograf från en kran

Höjdar bilder kommer.
/ Matte