Det blev tusen poster - sen blev det inte mer. Verkligheten kommer ikapp.
Jag började blogga för att berätta om mitt yrkesliv, och så långt var allting frid och fröjd. Men eftersom jag är den jag är kom det mer och mer bli fackliga och politiska frågor. Jag fick beröm, upptäckte att jag tyckte det var roligt att skriva, och dessutom var jag duktig på det (något jag alltid velat vara men inte varit så säker på).
Mest har det varit beröm, alltid har det varit jättekul.
Men sen vände det. I samband med att jag blev arbetslös fick jag vid sidan höra att arbetsgivaren inte var så där jädra jättelycklig över mitt bloggande. När jag därefter har sökt arbeten har jag - faktiskt - i klartext fått veta att de googlat mitt namn och därefter tackar de nej till mig. Jag betraktas som en bråkstake - och såna vill man inte ha. Vare sig på ett privat företag eller inom arbetarerörelsen.
Jag kanske skulle varit smartare och bloggat under psuedonym, eller undvikit konflikter, eller bitit mig i tungan ibland men då hade ju Utsikt från ett tak inte varit jag.
Jag är inte dummare än att jag inte talar om vilka företag det handlar om, eftersom det är ett bra sätt att ännu mer stänga dörrarna till trevliga uppgifter. Att vara provanställd och skriva provocerande om arbetsgivare, skyddsfrågor eller inflytande, eller om bögar, invandrare eller jämställdhet - är inget som premieras i den värld där jag befinner mig 0630-16 må-to, samt 0630-1315 fr. Då blir man inte anställd.
Botrygg vinner, skulle man kunna säga med ett snett leende...
Jag mår inte särskilt bra av det här, tvärtom. Jag är fostrad att misstänka makten och avsky auktoriteter, men jag är snart femtio år och har inte råd att inte få de där jobben. Det är en ekvation som uppenbarligen inte funkar - jag vet inte om det är något unikt för mig; det finns säkert andra som tvingats göra samma val men som inte skriver om det. För mig handlar det om att blogga och kanske inte få jobb, eller att sluta blogga och få dem.
Enkel matematik alltså. Jag har ingen fallskärm, eller fast anställning att luta mig mot. Jag har bara en viss yrkesskicklighet och goda yrkesreferenser, och då har jag inte råd med Googlandet...
Tack för de här åren. Vi ses kanske i kommentarerna till andras bloggar.
Ni är ett par hundra som brukar titta in här emellanåt - kolla in mina blogglänkar, där finns det bra folk som skriver intressant
45 kommentarer:
Jag blir alldeles förskräckt när jag läser detta inlägg. Men också förbannad och ledsen. Så oväntat, vi befinner oss ju inte i början av förra seklet, men jag kanske är naiv. Det är ju bloggare som du som behövs.
Gode värld, jag hoppas att något inträffar som förändrar ditt beslut, som jag självklart har full respekt för. Du måste ju kunna försörja dig.
/Eva
Verkligen otroligt sorgligt att höra. Blir uppriktigt bekymrad och ledsen för din skull. Det är din grundlagsstadgade rättighet att fritt få yttra din åsikt och framföra synpunkter. Din röst är mycket viktig. Skriv i alla fall och berätta hur det går för dig. Går det inte att anmäla om man nekas jobb på sådana bevekelsegrunder, det innebär ju kraftig inskränkning av demokratiska fri- och rättigheter för den enskilde, att jämställa med inskränkt yttrande- och meddelarfrihet. Skriv under pseudonym eller tillsammans med någon annan, starta en bloggportal för dem med dina erfarenheter och yrkesinriktning, era röster behövs, sluta inte skriva! Vi i bloggosfären är ledsna. Det är en iskall värld. När det gäller socialdemokraternas senaste utspel så är det ju bara ett avancerat dubbel(s)pel för gallerierna. Istället har man valt in ännu mer högerinriktade sossar i Verkställande Utskottet. Blir Damberg sedan som väntat också ekonomisk-politisk talesman så får moderatregeringen en pålitlig bundsförvant i fas 3 av nedmonteringen av trygghetsförsäkringarna. Som Juholt själv aviserade på presskonferensen. Högt i tak och bortre parentes är det som väntar. Jag förstår inte att någon låter sig luras av retoriken. Det är bara att se den praktiska handlingen så förstår man vad som kommer att ske, vänsterfalangen är placerad ut i suppleantkulisserna, som ordinarie primehögersossar Mikael Damberg (och Sven-Erik Österberg). Detta kommer att slå hårt mot de arbetslösa och långtidssjukskrivna. I EU-nämnden har man redan i konkret handling också visat att man inte anmält avvikande mening när det gäller EU:s lagstiftningspaket i sex delar som kommer att innebära kraftiga ingrepp i lönebildningen. Redan när man sa ja till Lissabonfördraget övergav man löntagarna, dvs de som "har ett jobb". Nu väntar hårda tider iom europeiska åtstramningspaketen också för svenska löntagare som kommer att bli av med sina jobb i stort antal respektive få drastiskt sänkta löner och sämre arbetsvillkor. Köerna till socialbidrag kommer att växa till mil, tack vare moderaternas trognaste bundsförvant - de ännu Nyare "socialdemokraterna".
Det socialdemokratiska partiet är bara en samling politruker som vill behålla sina välavlönade uppdrag, kvittar lika vad det står på spelartröjorna. Demokratin är avskaffad med ratificeringen av Lissabonfördraget. I kommunerna är S identisk med en arbetsgivarpart som erbjuder de absolut sämsta arbetsvillkoren på både den "ordinarie" arbetsmarknaden som gratisarbetsmarknaden. De som jobbar gratis för dem dör på sin post (Håkan Altin). Det är de som Juholt anklagar för att "passivt" lyfta a-kassa år ut och år in.
Verkligen otroligt sorgligt att höra. Blir uppriktigt bekymrad och ledsen för din skull. Det är din grundlagsstadgade rättighet att fritt få yttra din åsikt och framföra synpunkter. Din röst är mycket viktig. Skriv i alla fall och berätta hur det går för dig. Går det inte att anmäla om man nekas jobb på sådana bevekelsegrunder, det innebär ju kraftig inskränkning av demokratiska fri- och rättigheter för den enskilde, att jämställa med inskränkt yttrande- och meddelarfrihet. Skriv under pseudonym eller tillsammans med någon annan, starta en bloggportal för dem med dina erfarenheter och yrkesinriktning, era röster behövs, sluta inte skriva! Vi i bloggosfären är ledsna. Det är en iskall värld. Demokratin och yttrandefriheten är avskaffad. Detta måste vi protestera emot. Jag ska skriva ett blogginlägg och lyfta upp din erfarenhet.
Jag delar både Evas och Nemokratis kommentarer och jag undrar samtidigt vart är Sverige på väg?? Har det gått så långt att man som arbetssökande inte längre får eller vågar säga det man faktiskt tycker?
Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller inte den längre eller? Jag blir så förbannad och kommer att uppmärksamma detta på min blogg. Jag hoppas att det trots allt löser sig för dig Calle....
hälsn
// Martin
Tråkigt Calle att du väljer att hålla tand för tunga.
Men detta är ju inte skrivet i sten utan på nätet och där kommer du att kunna bli Googlad i många år framöver, dvs det hjälper inte att du avslutar på detta sätt.
Jag respekterar dina skäl, men tror inte att det kommer att hjälpa dig - kanske söker du fel typ av jobb?
Det borde snarare vara en merit att vara frispråkig - i vissa sammanhang på kommande arbetsplatser.
Om jag får spå så tror jag att du får svårt att låta bli att ha en offentlig åsikt - hursomhelst lycka till - och fortsätt tycka - om så som pseudonym. Tack Calle!
Men som skicklig hantverkare skulle du kunna hyra ut dig som snickare och fortsätta Blogga.F-skattsedel är lätt fixat.Jag vägrar att styras av överheten.
Jag är en synnerligen sporadisk besökare av din blogg, delvis beroende på att jag står ganska mycket mer till höger på den politiska skala, men jag måste säga att detta är förbannat trist.
Jag har den turen att ha en arbetsgivare som uppskattar och sätter värde på mitt politiska/fackliga engagemang, då de hellre har någon som brinner och är engagerad, än just ett "mähä", även om det ibland påverkar mitt jobb negativt, så är det oftare tvärt om.
Mycket ledsen att höra att dina potentiella arbetsgivare inte har vett nog att uppskatta dig för den du är.
Hoppas allt löser sig och lycka till!
Det är inte företagarnas fel utan det beror på reglerna.
Små företag med någorlunda avancerade jobb älskar anställda som kan tänka nytt och är drivna. De allra flesta söker just den typen av person.
Samtidigt lever man under en ekonomisk verklighet, att anställa fel person kan innebära ruin för företaget. Minsta risk eller tecken på att företagaren inte kan backa ur om man råkat göra fel, då drar företaget öronen åt sig.
Det beror inte på att man inte vill, det beror på att det risken är för stor.
Det är ingen slump att företagare ofta frågar runt i sin bekantskapskrets först om det finns någon där innan man börjar söka lite bredare. Orsaken till det är att det är så viktigt och kunna lita på den man anställer.
Det är jättelätt och lösa problemet genom att ta göra det enklare och avskeda personer som inte jobbar eller är allmänt otrevliga och förstör för andra, men ändå envisas med att vara kvar.
Calle! Gud så ledsamt. Jag håller i alla fall tummen stenhårt för dig i jobbsökandet. Och skriva slutar du väl inte med?
Jag bloggar själv inte så ofta längre, för jag tänker att allt kanske inte måste ut till alla andra direkt. Man kan ju skriva mera långsiktigt, kanske ljuga ihop en roman till exempel.
Du skriver ruskigt bra, så sluta för allt i världen inte göra det!
Kram/Ingela
Jag representerar som vanligt hela byggbranschen när jag läser detta och tycker det låter bedrövligt.
Ibland står jag på arbetsgivarens sida, då tycker jag förmodligen att Du är en jobbig jävel som ställer krav som kostar pengar och tid.
Ibland har en mer humanitär syn på det hela och uppskattar fackets jobb med att förbättra arbetsmiljön på byggena.
Ibland vill helt personifiera mig med Dig och gubbarna på bygget när ni tramsar om raggarsling och busar med com-radion på bygget.
Byggbloggandet är lite motigt och numera ensamt. Blasket la ju ner sin sida, Byggtjänst går märkligt trögt, chefredaktörn på Byggvärlden kämpar på men annars är det tyst. En så stor sektor borde klara av en bredare debatt i bloggform, inte bara på kaffepauserna i byggbodarna.
Det känns sorgligt, Calle, men livet går vidare. Du kanske får lust igen, då finns datorn kvar. Vi läsare också.
Vi hörs :)
Sync
Lycka till, jag kommer att skna din röst i bloggosfären!
/Torbjörn Jerlerup
http://ligator.wordpress.com/2011/03/27/puckade-foretagare-reagerar-negativt-pa-bloggande/
Det känns så tragiskt att det ska vara så här. Trodde vi levde i en demokrati där åsiktsfriheten var viktig. Förstår ditt beslut men tystna INTE! Då har de vunnit! Lycka till!
//Vonna
Hej Calle, jättetrist och också jag hoppas att du kommer på en lösning, som innebär att du stannar på bloggen. Du är alltid rolig, spännande och tänkväerd att läsa.
Sedan är det detta med vart är vi på väg. Du är ju inte den enda som råkat illa ut för att offentligt uttrycka åsikter; var det en någon på facebook alldeles nyss? Detta är skrämmande av flera skäl. Det är naturligtvis ett sätt för kapitalet att inskränka en grundläggande demokratisk rättighet - med pengar köper man bort demokrati. Men också vad är det för företag och företagare som inte "utnyttjar" kritiken med att förbättra verksamheten - det är ett svagt företagande. Jag noterade att Juholt sa att han trivs bäst bland människor som inte tycker precis som han eftersom det ger en möjlighet till att utveckla tänkandet! Debn verksamhet som på detta sätt portförbjuder kreativitet är i längden dödsdömd. Men detta är ju liten tröst om man riskerar jobbet. Här finns uppenbarligen plats för ytterligare lagstiftning att stävja arbetsgivarens ökade krav på att arbetstagarna skall var livegna och inte ens ha privat rätt att uttrycka sin åsikt.
Hej Calle,
det berör mig fruktansvärt illa att du har det så här. Jag förstår det överhuvud taget inte, trots att jag själv är företagare. Men i en helt annan bransch.
Och jag antar att det ligger där, i vissa sammanhang ska man bara hålla käften och göra sitt jobb. Men det kan ju ingen tjäna på i längden. Varken fack, företagare, människor eller samhället.
Ur mitt perspektiv skulle din blogg kunna vara en tillgång för ett företag – där du skulle jobbat – i byggbranschen, vilket som helst. Att uppvisa den här typen av öppenhet och transparens hade kunnat stärka ett företags varumärke.
För vad det är värt så har du mitt moraliska fulla stöd och jag önskar dig allt lycka till.
Det är en skandal att det är på detta vis och jag blir uppriktigt sagt förbannad över hur kapitalets makt kan förgöra en människas fria tanke och ord. Du har mitt fulla stöd och jag hoppas att du en dag, när livet medger, återkommer som den progressiva kraft du varit (och är). Må väl kamrat.
Allt stöd från mig med. Stå på dig kamrat!
Lake: en facklig aktivist som uppskattas av arbetsköparen är en förbannad svartfot. Inget mer, inget mindre.
Helt åt helvete Calle!
Jag har lusläst vart enda inlägg du skrivit och det är ingen annan blogg som ger mig som kollega till dig lika mycket skratt/jävlar anamma/kött på benen och kunskap som din.
Jag respekterar verkligen ditt beslut och förstår det till fullo hur jävligt det än är.
Fan att stå upp för det man tror på borde premieras. Vem fan vill ha anställda som man inte vet vad dom tycker?
Att du har fattat det här beslutet gör att det är rätt för dig. Det är däremot en sorg för det toleranta Sverige jag vill leva i.
Tja, vad säger man? Illa som fan är det!
Har funderat en del på den här problematiken efter avskedandet av snubben som hade en mössa med texten Pornstar på en bild på Fejjan.
Personligen tror jag på en kombination av att maximalt utnyttja den nya yttrandefriheten och dels lagföra eländet. Arbete har ingenting med ens åsikter och yttranden att göra. Lagstiftningen haltar betänkligt här. Att ens söka på privatpersoner i relation till anställningar bör förbjudas och även understödjas genom ett ansvar och en plikt att anmäla dylikt.
Hoppas det löser sig trots allt!
Vi tror väl att vi lever i en demokrati med yttrandefrihet - men vi lever i kapitalets diktatur. Skäms inte över ditt val att sluta skriva, var stolt över att du vågade skriva allt det du skrev.
Du skall icke misströsta. Jag är moderat men betraktas också som en "jobbig jävel" av vissa. Men det är det som är det fina med det kapitalistiska systemet. Det är bara att begära ut en F-skattsedel och jobba efter eget huvud. Det var det bästa jag någonsin gjort och det bästa du någonsin kommer att göra.
Lycka till!
Martin Andersson
Jag har haft eget företag tacksåmycket, och det ångrar jag djupt. Det känns inte som en utväg - också för att ni måste förstå skillnaden på byggnadsarbetare och byggnadsarbetare. Det är lika stor skillnad som mellan en akutsjuksköterska och nån som jobbar på en vårdcentral.
Eller att alla reklamare inte kan göra alla jobb, eller att alla journalsiter inte kan skriva om kultur.
Jag är ingen RUT-byggare som springer hemma hos folk och hänger kök och bygger burspråk. Ingen Roomservice här - det är skittrist, och jag är inte särskilt duktig på det.
Jag är en entreprenadbyggare, som hör hemma i bygglag, i gropar, med formsättning eller långa produktionsserier. Och där fungerar inga F-skattesedlar, tro mig.
Men jag är oerhört tacksam och glad för allt stöd och alla tips.
Otroligt tråkigt besked, men lätt att förstå. Alla behöver arbete och inkomst.
Det här bevisar nu igen en gång hur långt åt pipsvängen har landet gått; kapitalismen har segrat.
Jag hoppas dock som flera andra att du återkommer i en eller annan form.
//Kristina
Trist att du upplever att bloggandet leder till problem med jobb. Har inte nsamma problem själv men har undersenare tid blivit kontaktat av några som upplevt det som problematiskt att jag refererat till dem i mina flera gånger mycket gamla inlägg.
Skittråkigt...
Särskilt, Calle, när jag hittade Dig precis nu! :)
När jag precis hade funnit nån som skriver sanningen, så lägger han av...
Typiskt mig... :(
Nej, men allvarligt så måste Du ändra Dig! Om Du kryper för överheten så gräver Du samtidigt en grop åt andra... Du måste, för Dina medmänniskors skull, vara starkare!
Fruktansvärt sorgligt att det är så lågt i tak att du måste sluta skriva. Det är så tråkigt för mej och alla andra som gillar att ta del av dina funderingar och din frispråklighet men allra mest för dej förstås.
Lycka till!
/Barbro Sjökvist
Haha, byggbranschen är sig lik !
Underbart med lagarbetet, men alla uppåt i företagen är förstoppade skithögar. Jag straffade medvetet ut mig för tio år sen, då kunde man i alla fall plocka in en årslön i "fallskärm". Arbetsgivaren och facket var väl nästan lika glada åt den lösningen. Arbetsmiljön gick bara utför, ifrågasatte man den så var man jobbig, och det hela drogs i långbänk tills bygget var över. Arbetsmiljöverk och skyddsombud tandlösa tigrar. F-skattat sen dess och mått mycket bättre.
Jag har läst din blogg och nästan alltid tyckt precis tvärtemot (man måste ju höja blodtrycket ibland) men det är med bestörtning och sorg jag ser att du tvingas vika ner. F*n så dj*la uselt och vidrigt.
Hoppas det vänder så att du både får ett bra jobb och kan återuppta bloggandet.
Förbannat tråkigt. Är en sporadisk besökare men som då och då hittar hit. Det har varit tufft att se någon våga skriva, och gå ut med namn. Det är inte enkelt. För i 24/7 är vi alltid anställda, trots att vi får lön för en bråkdel av tiden. Varmt lycka till i jobbjakten och hoppas du finner en arbetsgivare som förstår ditt värde!
VARMT välkommen tillbaka, under eget namn eller pseudonym.
@Nicklas Eriksson:
Det är ju alltid lika intressant att bli kallad "förbannad svartfot" för att man inte BARA bråkar med arbetsgivaren...
Det kan kanske vara så att jag har en relativt seriös arbetsgivare som har insett att de inte tjänar på ständiga konflikter med arbetstagarna? Jag tror iofs också att det kan skilja ganska mycket mellan olika branscher.
Jag tycker också det är tråkigt att man ofta får skit när man besöker bloggar som har sin politiska hemvist långt till vänster. Det är kanske ytterligare en anledning till att jag sällan besöker dessa...
Känner både sorg och ilska!!
Förstår och har djup respekt för ditt beslut, men blir sååå ledsen!!!
Hatar tanken på att inskränkta arbetsgivare ska få tysta dig, min vän!! Är dock inte på något sätt förvånad. Många AG googlar idag presumtiva arbetstagare. Skriver man då om något annat än gulliga hundar eller recept på kladdkaka, ja, då räknas man lätt som ”bråkig”! Att de inte fattar de kära AG, att de är ju just dessa de ska ha, människor som bryr sig om sina arbetskamrater och om samhället i stort. Tänk vilken fantastisk PR de kan få om de skulle LYSSNA på dig!!!
Idag vill tyvärr de flesta AG ha JA-sägare som knyter händerna i fickorna, nickar och ler samtidigt som de håller på att gå sönder av frustration! DETTA gäller INTE bara din bransch tyvärr.
På något sätt MÅSTE du göra din röst hörd – annars går du sönder!!!
Mycket sorgligt att läsa detta men inte förvånande. Vi lever inte på 60-talet längre men det är många unga människor som tror att de kan säga vad de vill och att de är onåbara. När jag läser somligt som en del unga människor skriver på nätet tycker jag lite synd om dem.
Jag har dessutom samma erfarenhet, fast inte på grund av bloggandet, för det fanns inte då, men på grund av att jag sade ifrån och blev svartlistad på kuppen.
Jag hoppas innerligt att du hittar något att arbeta med och sedan är det bara att se fram emot pensionsåldern. Därefter kan man säga vad man vill och är svår att komma åt. Det är ingen slump att det ofta är pensionärerna som säger som det är - även inom forskarvärlden.
Må det gå dig väl och så hoppas jag att du kommer att höras igen framöver någon gång - fast när den dagen kommer då du kan skriva fritt och utan risk är väl jag i de sällare skrivstugorna.
Värdelöst Calle! Tror inte att arbetsgivare gillar vad de ser när de googlar mig heller direkt. Det kostar att stå upp för det man tycker är rätt. Och det kommer ju du att göra även om du inte bloggar. Kram!
Om man läser bloggen kanske man får känslan av att du bryr dig mer om arbetsmiljön än att faktiskt utföra ett jobb du har betalt för.
Är du en duktig formsnickare tror jag däremot inte du har några som helst problem att skaffa jobb i Sthlm. Sök mindre firmor som kanske inte ens vet hur man googlar...
jag blev jätteledsen när jag såg det. Varför måste du sluta? Du som skriver så bra? Jag är en sån där dyr-handväske-dam och trodde väl aldrig att en byggnadsarbetare kunde skriva så. Jag har lärt mig en massa om ditt yrke, tror jag.
Men mest har jag nog lärt kig om dig som människa. Det du skrivit om singelliv, om längtan och sorg har gått rakt in i mitt hjärta.
Hoppas, hoppas du dyker upp nån annanstans.
Kram
Veronika
Respekt, Calle!
eller för att citera Peter Gabriels BIKO
"You can blow out a candle
But you can't blow out a fire
Once the flames begin to catch
The wind will blow it higher"
Tack vare dig är det många fler som inspirerats att skriva vad de tycker, och de kommer i sin tur förhoppningsvis att inspirera ännu fler...
Du tände elden kompis!
Nu får vi andra se till att den brinner!
Micke
Respekt, Calle!
eller för att citera Peter Gabriels BIKO
"You can blow out a candle
But you can't blow out a fire
Once the flames begin to catch
The wind will blow it higher"
Tack vare dig är det många fler som inspirerats att skriva vad de tycker, och de kommer i sin tur förhoppningsvis att inspirera ännu fler...
Du tände elden kompis!
Nu får vi andra se till att den brinner!
Micke
Du måste skämta! Botrygg!
Det var tråkigt att läsa för jag var här och läste titt som tätt.
Jag tror att det blir svårt för dig att hålla dig från bloggen. Det brukar bli ett behov av att "tjôta" om viktiga saker.
Det finns odemokratiska företag som dammsuger nätet och som har ett otroligt kontrollbehov över "folk och fä". Jävla rövarsamhälle!! Jag är så glad att jag inte längre är ung.
Internet är inte alltid positivt. Undrar om det inte var bättre förr när man fick traggla med sina insändare.... :)
Just nu sammanställer jag material om dataintrång, se lindkvists blogg. Det var detta med sign Jake som gjorde att jag bestämde mig, kanske det blir en polisanmälan. En expert på nätverk i Finland som jag känner lite får ta och titta på det materialet bl.a.
Botrygg är allt annat än bo tryggt!
CeciliaT
Jag är en av dem som kommer att sakna dig.
Jag förstår din reaktion, men frågan är om du kommer att lösa ditt problem på det här sättet. Det du hittills har skrivit kommer ju inte att bara försvinna ut i tomma intet, och byggbolagens vakthundar kommer även fortsättningsvis att kunna nosa rätt på det.
Så kanske ska du tänka ett varv till.
Lake, då sköter du inte ditt uppdrag för fem öre.
Att "bråka" betyder inte att man ligger i personlig konflikt med nävarna med arbetsKÖPAREN vet du. Eller det visste du nog inte.
Åh, nej vad tråkigt och hemskt att du känner dig tvungen att sluta blogga, jag har verkligen värdesatt det du skriver - både om jobb och politik :-/ Helt oacceptabelt att man inte ska få uttrycka sin åsikt i en blogg utan att riskera fortsatt arbetslöshet! :-(
Det gör mig ledsen och förbannad att behöva läsa om hur illa det är ställt. Så olika våra politiska åsikter än är, kan jag bara säga att jag känner för dig, och hoppas att världen lär sig respektera människor för deras egna åsikter. Yrkesskicklighet och arbetsetik har just bara med arbetet att göra, men vår frihet att tänka och tycka är bara vår egen.
(En annan "jobbig" jävel)
Jag skulle anställa dig på rot om jag hade en firma. Det är ärliga och raka människor som driver samhället åt rätt håll. Det är tragiskt att alla som fifflar och ljuger alltid klarar sig och den som belyser problemen får sitt huvud på en bricka. Bra jobbat med det du skrivit, jag hoppas du får jobb igen och att du då kanske får en arbetsgivare som är så ärlig att han uppmanar dig att fortsätta skriva. Det skulle ge mycket cred till honom,,,och dig.
Lycka till och ha´t bäst :-).
Starta en ny blogg, anonym.
Kära Calle,
Du känner inte mig, men jag vet vem du är. Jag fick en gång höra om din blogg via en bekant till dig, Gösta Fagerholm, som jag träffade på SSU:s Segerkonferens i Skåne Dessutom så har även min gode klubbkamrat Nima från SSU-Kista tipsat om det du skriver. Sorgligt nog har jag aldrig haft tid att sätta mig ner och läsa det du skriver, och jag ångrar bittert att det är för sent nu. Men nu har jag läst igenom ALLT.
Jag anser att du inte får låta din skrivartalang gå till spillo. Det jag gillar är när du öppet kritiserar (även populära) politiker som Fridolin så frispråkigt. Du kritiserar fackbasar i ditt eget förbund när de gör fel. Din blogg är ett slående exempel på att arbetare inte bara är maskinföda eller vandrande förbrukningsvaror. Mod, bildning och integritet är vad socialdemokratin behöver.
'På jobbet!', en blogg/nättidning som vi - ett gäng SSU:are har startat - har precis kommit ut i tryck. Vi har på två veckor sålt hälften av vår upplaga på 300 tidn. En femtedel har vi sålt i Stockholms Slakthusområde. I numret skriver en köttpackare, ett restaurangbiträde, en arbetslös och en S-student. (Kolla in: padittjobb.wordpress.com). Vi säljer för 10 kronor styck och samlar in pengar, dels för att trycka en nya upplaga, dels för att vi på sikt - när vi bildar en ekonomisk förening - ska kunna upprätta en fond för att stödja projekt för att upprätta arbetartidningar över hela landet. Vårt motto är "För en pånyttfödd, demokratisk och socialistisk arbetarpress".
Jag ska säga det klart ut. Vi vill ha dina skrivartalanger. Vi styr inte ditt skrivande. Du får göra det under ett "pen name" eller öppet - det spelar ingen roll. Kolla in vår hemsida "Om På jobbet!", "Journalistiska principer" och "Kontakta oss". Läs våra artiklar. Dock vill vi främja oss från bloggstuket, då vi vill inrikta oss på reportage, nyhetskommentarer, nyheter om positiva händelser inom arbetarrörelsen, kåserier o dyl. Vi har ett överflöd på debattartiklar, så det andra i första hand.
Som sagt, jag gillar det du skriver. Vill att det ska fortsätta. Därför hoppas jag att du svarar ja på att skriva för vår tidning. Jag vet att du inte lyssnar på de som säger att vår tidning är för kontroversiell. Och, till skillnad från de som bara snackar skit om att göra saker, så menar vi allvar och har redan bevisat att vi kan genomföra det.
Vänliga hälsningar,
Daniel Nordström
padittjobb@hotmail.com
Hej då. Hoppas du lärde dig något. Typ att det kanske inte är så smart att använda bloggen som redskap för att föra fram obekväma åsikter för alla att läsa och Google att indexera.
Jag vet själv hur det kan vara och råder dig bara att försöka tänka efter före nästa gång du tror att du kan påverka gamla maktstruktur med ideologier av en digital och aningslös tidsålder.
Skicka en kommentar