Ibland är man glad att man inte måste ha en åsikt om precis allting. Nu råkar jag ha det, men det är väl inte lika många som bryr sig om vad jag tycker, som de som kanske läser DN:s ledarredaktions åsikt om riksdagens beslut att beteckna slakten på armenier i Turkiet 1915 som folkmord.
Det är en rent hårresande realpolitisk cynism som härjar i Mraieberg. Där ett sorts folkmord uppenbarligen är det. Och en annan sorts folkmord inte är det.
Ursäkta en fåkunnig, men var fan ligger skillnaden?
Utrikesministern hävdar att man inte ska politisera historien. Och att det inte är riksdagens sak att besluta om vad som är folkmord eller inte. Nähä? Nu råkar det vara så att i stort sett alla historiker som finns är överens om att slakten på armenierna var folkmord - varför skulle inte en folkvald församling få säga det? Det är obegripligt. Man funderar ju på hur DN:s ledarskribent uttryckt sig om någon skulle ifrågasätta Förintelsen, eller inte gå med på att Stalin och Mao ägnade sig åt folkmord. Eller Rwanda.
Och inte politisera historien? Det är ju det historiker gör - hela tiden. Och gjorde de inte det, så skulle historien enbart bestå av årtal. Alla analyser, alla beskrivningar, är partiska. Det enda man kan enas om är när något skedde, och ibland inte ens det.
All heder åt de som beslöt sig för att kliva över blockgränsen och rösta för rättvisa. För även senkommen rättvisa är bättre än ingen rättvisa alls.
Bilden? Håhåjaja....
4 kommentarer:
kunde inte sagt det bättre själv...
Bildt är en så otroligt känslokall, beräknande, självgod karriärs-politiker. man får kalla kårar... tur att det är val snart!
Det finns så mycket i historien som pekar på hur grym verkligheten kan vara. Även vi svenskar har inte alltid varit Guds bästa barn (balt-utlämningen i samband med andra världskrigets slut är i backspegelns ljus inget vi skulle ha gjort, och än mindre bett om ursäkt för).
Därför skall man akta sig noga för att moralisera över händelser som ligger långt tillbaka i tiden. Det enda resultatet är att det rör upp gamla sår. Klart som tusan att dagens turkar betackar sig för svenska besserwissar. Jag är övertygad om att de ångrar denna händelse som deras förfäder gjort. Men de har ta mig tusan ingen möjlighet till att ändra historien. Lite mera ödmjukhet från svenskt politiskt håll vore önskvärt!
Det finns så mycket i historien som pekar på hur grym verkligheten kan vara. Även vi svenskar har inte alltid varit Guds bästa barn (balt-utlämningen i samband med andra världskrigets slut är i backspegelns ljus inget vi skulle ha gjort, och än mindre bett om ursäkt för).
Därför skall man akta sig noga för att moralisera över händelser som ligger långt tillbaka i tiden. Det enda resultatet är att det rör upp gamla sår. Klart som tusan att dagens turkar betackar sig för svenska besserwissar. Jag är övertygad om att de ångrar denna händelse som deras förfäder gjort. Men de har ta mig tusan ingen möjlighet till att ändra historien. Lite mera ödmjukhet från svenskt politiskt håll vore önskvärt!
Ödmjukhet inför ett folkmord??? Jag skulle vilja säga att det är det sämsta sättet att hantera det på. Tystnad ger legitimitet.
Jag har inga problem med att Sverige redovisar sina övertramp, vare sig det gäller balter eller egyptier. Humanism gynnas inte av att vi förblir tigande
Skicka en kommentar