Europaparlamentet. Snygg yta, sunkigt inuti....
Folk utan ryggrad har vi träffat på förr. Det finns borgare som vill avveckla försvaret men som inte vill säga rakt ut att de vill träda in i NATO, det finns folk som intill hysteri påstår sig värna individens frihet men som med andra handen är villiga att inskränka den för andra, det finns folk som tycker att det skulle vara individens frihet att förgifta andra (och som får riksdagsbetalt för det också, stackars lilla motståndsprinsessa)
Sen har vi då de kartongstansade socialdemokrater som nu, efter att de stridit för att den socialdemokratiska riksdagsgruppen skulle hasta iväg och rösta med regeringen Reinfeldt, hastigt och lustigt förvandlas till förkämpar för kollektivavtalen och fackföreningsrörelsen. Jag har skrivit en kommentar till Peter Hultqvists blogginlägg men vis av erfarenheten låter jag publicera samtlig text här också. Annars verkar det ju finnas Orwellska glömskebrunnar....
Jan Anderssons och Sven-Erik Österbergs hyckleri är rent skrämmande. Just nu händer ju exakt det som vi varnade för. Och mot detta ska vi ställa vadå? Deras och deras lakejers agerande fyller mig med avsmak. Jag väntar fortfarande på att få veta hur det kan komma sig att Svenskt Näringsliv tycker att Lissabonförslaget är bra och stärker arbetsgivarnas rätt i ett framtida Europa, och att delar av våra egna EU-parlamentariker tycker samma sak. Nån HAR fel, och hittills har Urban Bäckström haft flest rätt.
Vi visste ju att detta skulle komma, och vi hade en jättemöjlighet att påverka detta genom att villkora ratificeringen av Lissabonavtalet. Jan Andersson och Sven-Erik Österberg var oerhört drivande mot de som ville göra just detta, och därför är det helt enkelt enligt alla definitioner inget annat än hyckleri att Nu börja strida för vår rätt till kollektivavtal.
Jag vet inte om jag vill ha nån hjälp av Jan Andersson eller Sven-Erik Österberg ute på arbetsplatserna. Varför börjar deras kamp för kollektivavtalen nu??? Ursäkta mig, men vi är rätt många som varit oroliga för kollektivavtalen ett bra tag här.
Jag hade möjlighet att få träffa en del folk i Bryssel vid en resa för två veckor sen (och ja, jag var knegar-alibit, och nej, jag förlorade ekonomiskt på det, och det kommer en separat drapa om detta) och det var en nyttig resa ska jag säga.
Vi träffade Åsa Westlund - förlåt Åsa att vi körde hårt med dig, men det var nödvändigt -, vi träffade LO-SACO-TCO i Bryssel och vi träffade Europafacket, där man inte hade en aning om nån slags socialt protokoll som skulle biläggas konstitutionen, vilket varit ett av Jan Anderssons stora paradnummer (kan intygas av medresenärer). Trots att personen vi träffade var mycket insatt i arbetsrätten.
Europafackets kontor
Vid Byggettans repskap senast var det nog tur att vi inte hade nån som skulle försvara riksdagsgruppens agerande. Det hade inte varit så smart, om man ska uttrycka det fint. Och sen förväntar man sig att vi ska glömma hela eländet, kavla upp ärmarna och börja jobba med EU-valet? Detta är en naivitet som gränsar till självutplåning. Vad tänker de med? Reptilhjärnan?
Det är naturligtvis fler än jag som är förbannade, många också på vår förbundsordförande Hans Tilly som är mer än lovligt anonym, och tydligen gärna låter t ex Byggettans ordförande Johan Lindholm dra lasset. Och Johan är både duktig och stridbar, men det känns som om Byggnads borde kunna göra lite mer, tack så mycket... Argast av alla är dock Bo Widegren, som vältaligt redogör för de olika turerna. Och i vanlig ordning felaktigt beskylls för att vara EU-fientlig och inte vilja ha Lissabonavtalet. Fast nu skrev jag fel - argast är de som sagt upp sitt medlemskap i partiet eller hoppat/hoppar av sina politiska uppdrag som en direkt följd av detta. För det är där vi hamnat. Bra jobbat, partiledningen...
1 kommentarer:
Jag vet inte var du fått det ifrån att jag vill avveckla försvaret och att jag inte skulle vara tydlig med att jag anser att Sverige ska gå med i Nato.
Jag tycker att min blogg talar ett mycket tydligt språk i dessa frågor.
Skicka en kommentar