Bygglöner och ackord
Inom Byggnads har vi emellanåt ackord som löneform. Det är ett bra sätt att tjäna bra med pengar. Man jobbar hårt och tjänar därefter. För att räkna ut förtjänsten - ett rent magiskt ord för alla byggjobbare - finns det lite olika varianter (rakt, PU etc), och det är ett rackarns micklande för att få ihop det. Man har avstämningar, där man sitter tillsammans med arbetsgivaren och räknar, timme för timme, öre för öre.
För att göra det har man alltsomoftast hjälp av en person från fackets mätningsavdelning, mätaren. På andra sidan sitter arbetsgivaren. Han kallas för spargrisen (mer om olika specialord här). Och sen ackorderar man - vad är vad värt? Hur mycket tid har det gått åt? Oftast blir man sams efter ett par timmars mangling men det händer också att man är helt oeniga - arbetsgivaren vill helt enkelt inte betala vad vi anser att vi gjort skäl för.
Då reser man sig och går. Samlar ihop grabbarna i laget och hör efter vad de tycker. Ska vi ta spargrisens motbud, eller ska vi kriga? Kriga innebär oftast att man inleder en tvist, och under den tiden går man ner på den lägsta lönenivån som avtalet bestämmer, det vi kallar för stupstock.
Det finns andra sätt också, som bodsittning, men det är att se som rent myteri och ses inte med blida ögon, och kan ge både skadestånd och dåligt rykte.
Det här är inte helt lätt att begripa ens för byggjobbare, och ännu svårare för den oinsatte, och en pågående konflikt i Borås, med företaget Wäst-Bygg har fått den oförbätterlige Per Gudmundson, som skriver så illa i SvD, att hoppa i en tunna där han avslöjar sin okunskap. Eller så vill han bara fortsätta skriva arga pamfletter mot facket, precis som Peter Andersson skriver.
Det festliga, eller tragiska, är att media vill få det till att det är Byggnads som sänker lönerna. Stupstock är ingen permanent löneform, utan ett sätt att få arbetsgivaren att släpa sig tillbaka till förhandlingsbordet. Vilket de naturligtvis inte gillar. Mats Åkerlind som yttrar sig här är samma Mats Åkerlind som yttrar sig här - så kan man också byta åsikt när man saknar ryggrad, eller när nån betalar för att man ska ändra sig.... Om honom och de andra betalda drängarna inom Sveriges Byggindustrier ska vi skriva mycket i framtiden.
Nå, att man hoppar på facket, och Byggnads i synnerhet är inte att förvåna sig över. Nu senast var det ju Liza Marklund, som gjorde nån osmart koppling mellan flykten från facket och Wanja. För att det kostar mer hade naturligtvis ingen som helst betydelse. Ingemar tog upp det men annars får man för hennes egen skull hoppas att sånt där få dö obemärkt - enligt tesen att det är bättre att vara tyst och inte visa sin dumhet, än att yttra sig och låta alla veta att det är sant.
För vad stackars Liza inte fattat är att facket inte är till för henne. Det är inte till för de som är starka och kaxiga, som har tur eller bara ändå klarar sig på egen hand. Det är till för alla andra - vi som vet att vi råkar illa ut, blir nyttjade eller bara har otur.
Och anständigt folk ställer sig då inte vid sidan av, med armarna i kors och säger - jag hade då fan ingen nytta av facket, så ingen ska vara med där. För det är det Liza menar. Och det är naturligtvis det allra bästa, att ingen skulle behöva facket. Men är vi där? Knappast.
Även Arvid Falk skriver om det idag
Bilden? Det de flesta förknippar med stupstock....
Etiketter:
Anti-fackligt
,
Byggnads
,
Facklig kamp
,
Liza Marklund
,
Lönesänkning
,
Per Gudmundson. ackord
,
SvD
,
Svenska Dagbladet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
22 kommentarer:
Om det går bra då har man tur......ställer man sig frivilligt utanför facket är man oanständig.
Oanständig = Svinaktig och skamlig.
Logik enligt Calle och SAP.....det är världsklass.
// Tomas Andersson
"Man jobbar hårt och tjänar därefter"
Ursäkta, men jag trodde s-bloggare ansåg att alla som jobbar hårt och tjänar därefter är höginkomsttagare och en del av problemet med inkomstklyftor och borde beläggas med ännu högre skatt. Men för byggjobbare verkar det vara positivt...
Magnus Lindqvist
Tomas Andersson - vem du nu är, jag låter kommentaren stå kvar trots att jag är rätt övertygad om att du är någon annan - om man ställer sig utanför facket, och ändå drar nytta av alla de fördelar som facket, dvs vi andra, slitit ihop - då är man en snyltare.
I min värld kan man i såna fall förhandla själv med chefen, köpa sina töj själv, byta om utomhus, tvätta sig i vattenpölar. Allt detta vore - och är fortfarande på för många ställen - verklighet fortfarande.
Och andra anonym, Magnus Lindqvist, var har du fått det ifrån? Från Moderaternas hemsida? Som höginkomsttagare betalar jag skatt därefter. Inkomstklyftor ökar inte med högre inkomster, inkomstklyftor ökar dels därför att mängder av saker som tidigare var skattefinansierade numer ska betalas ur egen ficka. Dels för att inkomstklyftor är strukturella och inte knutna till specifika yrken
Varför inte införa en obligatorisk fackanslutning?
// Tomas Andersson
Fackens problem är brist på demokrati, beslut tas centralt, löneavtal skickas inte ut på remiss (omröstning) bland medlemmar, överlag ett stelnat system där inte har mycket att erbjuda en 25 årig där är ny i karriären.
Vitalisera demokratin, bryt politiska band och lita på medlemmarnas kompetens att besluta om de egna förhållanden.
Jag ser vad du skriver - men tycker ändå svd artikeln säger rätt saker!
Är det värt att låta medlemmarna förlora ca 6000kr/mån (även om det bara skulle bli en månadslön) - bara för att försöka driva upp ett bud på 29kkr till 30 kkr !??
Har man inte satt systemet före medlemmarna då ?
/K
Nej Klas - det funkar inte så. Det är inte frågan om månadslön, utan om skott och utbetalningsnivåer. Dvs det är mycket krångligare än så. Sen kommer killarna att få pengar retroaktivt - förhoppningsvis blir den slutliga uppgörelsen bättre än stupstock
” Stupstock är ingen permanent löneform, utan ett sätt att få arbetsgivaren att släpa sig tillbaka till förhandlingsbordet.”
Skall detta fungera som ett påtryckningsmedel på arbetsgivarna?
Är det inte tvärtom om? Att facket skall överväga sina krav?
http://matteoni.blogspot.com/2009/08/svd-gar-pa-propagandafint.html
// Tomas Andersson
Jo, det kanske är på sin plats att vara övertydlig: Om man jobbar på stupstockslön jobbar man i lägre takt än om man hade legat vid ackordsnivån. Precis som sägs i en av länkarna.
Arbetsgivaren kan också använda det, men oftast inte. Vill man kan man säga att det här är en lokal form av strandade förhandlingar, där arbetet ändå måste pågå.
Okey.....då är jag med.
Har även erhållit info från Mario som gjort att det klarnat för mig.
Tack för informationen.
// Tomas Andersson
Här finns mer info om vårt lönesystem
http://www.byggnads.se/Verksamhet/Loner/Lonesystem/
Jag vet inte jag men i min värld jobbar man efter bästa förmåga 8 timmar om dagen. (Vissa dalar och toppar undantagna). Jag är anställd för att jobba heltid på en fullfartsnivå och för det får jag en heltidslön.
Vad är det för arbetsmoral att hålla på att maska?
Ackord är ett förlegat koncept i mina ögon. Ohållbart. En fast månadslön skulle ge ett hållbart arbetstempo och en mer rättvisande prissättning mot kund. Kontinuitet skulle uppnås.
Japp, jag håller med. Ge mig en månadslön som motsvarar vad jag tjänar på ackordet så kan vi snacka om saken. Men det har de aldrig varit intresserade av.
Vi tjänar mest pengar på ackordet, och byggackord är inte samma sak som ackord inom industrin. Men som sagt - hittills har inte arbetsgivarna velat ge oss de lönerna
Vad tjänar ni på ackordet i snitt? Om arbetsgivaren inte vill betala det i fast lön måste hon tro att hon inte kommer få valuta för pengarna i ett sånt scenario. Eller? Inte helt ologiskt med tanke på vad du skrev innan om hur man som en förhandlingsmetod drar ner på tempot. I mina ögon är det orimligt. Man förhandlar om en högre lön för att man visat att man är duktig, kompetent, ambitiös och lojal.
Jag tjänar ca 38 000 kr i månaden på en heltidstjänst där jag aldrig skulle drömma om att slå av på tempot. Om jag är missnöjd med min lön får jag sätta mig i en förhandling med min chef och klargöra varför lönenivån är som den är och utifrån det lägga upp en plan för hur den ska höjas. Vad krävs av mig och vad krävs av min arbetsgivare.
Jag förstår fortfarande inte problemet !!?
Om arbetsgivaren nu betalar ut sitt "bud" och man senare ändå kommer överens om en högre summa så är det ju bara att kompensera arbetstagarna med mellanskillnaden ?
Men du menar på att iom att stupstocken innebär lägre tempo, så kommer nu arbetsgivaren att kräva fullackordstempo, trots att ersättningsfrågan inte ar avklarad ?! Och att i värsta fall då så har man jobbat full fart för 29kkr istället för 30kkr - och blir inte ersatt i efterhand ?
/K
Du får lämna månadslönstänkandet Klas. Vi har timlön, och en månad kan vara allt från 148 till 184 timmar. Vi talar om "vad man tar ut", eftersom ackordsdelen, det vi kallar skottet, ligger utanför utbetalningsnivån, som bestäms inom varje separat avtalsområde (Byggettan har ett, Byggtolvan har ett). Vi tjänar inte lika över hela landet, helt enkelt.
Till grund för det här ligger prislistan, som är en bibel där man i samråd kommit fram hur lång tid ett arbetsmoment ska ta. Och sen får man ackordera om det.
Men månadslön? Jag vet inte vad jag har i månadslön, men jag vet på öret vad jag tjänar per timme, och det vet grannarna på Wäst-Bygg också (och de är naturligtvis med på att tillämpa stupstocken)
I övrigt återkommer jag till dig senare, eller om jag rent av ska skriva en separat drapa om ackordslönen.
Å andra sidan kanske nån av mätarna som brukar titta in här svara också
Vad tycker du själv om det här sättet att förhandla? Modernt?
Det är väl som gjort för misstroende mellan parterna? (maskning?)
Borde det inte vara mer solidariskt att låta varje individ själv avgöra ifall de ska ha ackord eller inte?
För det passar väl knappast alla, speciellt kanske inte den svage.
Eller?
Calle, om du säger
"Ge mig en månadslön som motsvarar vad jag tjänar på ackordet så kan vi snacka om saken. Men det har de aldrig varit intresserade av."
och sedan skriver du
"Men månadslön? Jag vet inte vad jag har i månadslön, men jag vet på öret vad jag tjänar per timme, och det vet grannarna på Wäst-Bygg också (och de är naturligtvis med på att tillämpa stupstocken)"
Jag får det inte att gå ihop. Hur kan du först säga att ingen vill ge dig motsvarande vad du tjänar på ackordet i månadslön och i nästa andetag så har du ingen koll på månadslönen utan bara timpengen?
Missförstår jag dig? Jag verkar inte alls ha förstått det här med ackord så ett inlägg om det läser jag tacksamt!
Utan att blanda mig i sakfrågan reflekterar jag över hur långt ifrån vi står varandra när vi kommunicera i byggbranschen.
Jag vet inte var alla kommentatorer "hör hemma", men Viktoria som representerar beställaresidan (vad jag förstått) och Calle på byggjobbarsidan, samt jag som konsult/byggare - som inte heller förstår problemet riktigt... Alla har rätt till sin åsikt, men... Varför talar vi inte samma "språk"? Så att vi bättre förstår varandra? Är det våra synsätt "vi och dom" som hämmar och vår verksamhet?
Är tillståndet så illa som Johan skrev: "misstroende mellan parterna". I så fall är vi mer illa däran än jag trodde...
Och vadååå parter, förresten? Är vi inte en gemensam part när vi bygger? Eller ar vi olika mål med vår verksamhet?
intressant...
Börjar i dag med mitt skoleximinationsarbete.. Det ska handla om just ackordet innom byggnads..
vill säga att jag tar tacksamt mot argumentation om vara eller inte vara..
Vill också säga att jag jobbat fackligt i ca 10år dock inte inom byggnads... vinklingen är "bra jobb, bra betalt , bra produkt , bra hälsa"
Ska våra byggare hoppa runt som "tossar" från bjäklag till bjäklag utan skydd för att räkna "hem" ett bra ackord och ha en pentions ålder på 60 och och passar man inte in i "laget" frys man ut.. är det den arbets miljön vi ska ha ...och vad får den kosta samhället ??
Svar någon ?
Mvh DAN
Du kan gärna skicka ett mejl till mig på callefriden@hotmail.com om du har fler detaljfrågor.
Men...byggackord är inte samma sak som ett traditionellt ackord i industrin. Vi ska inte bara jobba fort, det ska bli bra också.
Vi gör inte ackordsvinsten på att jobba hårdare, utan på att jobba smartare. De allra bästa ackordslagen består därför inte av unga och raska, utan är en bra blandning av ungdom och erfarenhet.
Vi tar också hand om varandra - jag har aldrig petat nån ur laget för att de börjar bli gamla. Det finns alltid olika sysslor inom ett ackordsgäng. De unga och raska lägger plattbärlag, de som har ont kör beslagning eller gör syltjobb.
Principen är att att alla gör så mycket de kan. Och därför har vi råd att ha kvar veteranerna i ackordslagen. Det är istället i månadslönsgängen som gubbarna slits ut, eller ställs åt sidan.
Det har också att göra med att vi släpps in i produktionsplaneringen på ett ackordsjobb; och vi vet hur vi ska jobba smart. Sånt händer inte på andra arbetsplatser, som är långt mer hierarkiskt uppbyggda.
Skicka en kommentar