Hur många behöver ställa sig den frågan när man kliver ur sängen på morgonen? Och hur många kommer att behöva dö, eller skada sig, för att företagen inte bara är slarviga, utan många gånger faktiskt helt enkelt skiter i skyddsanordningar?
I senaste Byggnadsarbetaren kommer årets dystra lista över arbetsplatser där inspektörer från Arbetsmiljöverket stoppat arbetet omedelbart för att det är överhängande risk för skador. I några fall kan det vara okunskap, men i alldeles för många fall handlar det inte om annat än ren nonchalans med de anställdas liv.
Under ett år har tretton byggnadsarbetare dött på sitt jobb. Inte av hjärtinfarkt, eller i en trafikolycka på väg till eller från jobbet. De har dött i arbetskläderna. och inte alltför sällan också en blodig, plågsam och jävlig död. Som om det inte räckte med att man själv alltid måste vara på sin vakt, mot hängande last, för gropar och skumt upplysta trappor - för det är man, tro mig. Man kan dessutom dö för att någon sparat trehundra spänn på att inte byta ut en defekt lyftstropp, eller för att att chefen inte tycket det behövdes taksäkerhet.
Chefredaktören Kenneth Petersson frågar i sin ledare mycket pricksäkert hur det skulle se ut om tretton poliser dog i tjänsten varje år. Eller tretton svenska journalister? Tretton jurister?
Varje år anmäls över 3 000 arbetsplatsolyckor eller tillbud på svenska byggen, men jag kan av egen erfarenhet försäkra att mörkertalet är stort - det är en förskräckligt grabbig jargong på svenska byggen fortfarande, och lite blod tål väl en karl?
Det slarvas med hjälmar, med skyddsglasögon och hörselskydd. Som om det inte räckte med att man kan skada sig ändå på ett bygge.
Till detta kommer vad som är ren politik. Den borgerliga regeringen har lagt ett sparkrav på Arbetsmiljöverket på 157 miljoner kronor under tre år. Det motsvarar var fjärde arbetsmiljöinspektör. Eftersom antalet förelägganden ökar, byggdöden inte minskar, och arbetskadorna blir allt fler måste man ju undra vad Sven-Otto Littorin tänker med. Han intervjuas i samma nummer, och det mest häpnadsväckande är att han inte ser något samband mellan Arbetsmiljöverkets anslag och antalet olyckor.
Han anser inte heller att den borgerliga regeringen kan göra någonting konkret för att minska antalet olyckor och dödsfall på svenska byggarbetsplatser. Men att strypa pengarna till den myndighet som har att skydda de som arbetar - det kunde man!
Kika gärna på historien bakom bilden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Stor applåd!
Mycket välskrivet och tänkvärt. Detta skrivs ut och läggs på fikaborden på vårt bygge...
//Micke, arbetsmiljösamordnare
Skicka en kommentar