Sommarn kom, och försvann.

Här ser vi en av de monterade nya huvarna. På den här ska det sedan monteras en fläkt (nedan). Eftersom takkillarna är i faggorna behöver vi inte pappa in lådan, utan det räcker med att man tätar skarven nertill med specialklister (och ja, det är fortfarande ett jävla kladd - nya byxor beställes direkt efter det hrä taket...)
Vi har också börjat städa av taket. I förgrunden ett stycke fläkt, dessutom den nya takbeklädnaden som Norbergs Tak lägger. Den här gången släpade vi upp rullbara sopkärl - 660 liter - som vi sedan tömmer i BigBags
Först lägger man alltså en underlagsfilt, och på den en oerhört stark gummiduk som skruvas fast med en miljon (ungefär) fästelement. Och fredagen inbjöd till bar överkropp för oss alla
De olika dukvåderna överlappar varandra, och skarven svetsas med en tax...
Det här innebar då att det mesta av mitt jobb ovan tak är klart, och det är dags att dyka in under taket. Till ståhöjd 60 till 160 cm, och en mysig eftermiddagstemperatur som överskred 40 grader. För här ska det spikas nedstigningsplattformer, stegar och landgångar.

Isoleringen är ju lösull som sprutas med slang till 40 cm höjd. Alltså måste de färdiga bryggorna ligga lite högre än så. Börjar med kapa och spika dit bockryggar. Lite kan man fuska och använda spirorna till takstolarna; det är inget tryck att tala om.

På olika ställen i det nya ventystemet finns det rensluckor som sotarn ska dra i med vissa intervaller, och det är för honom det ska göras massor med meter landgång...
Men sen blev det kallare - och rejält kallare. Det började blåsa, och tillräckligt för att de glada gossarna från Norbergs Tak inte kunde fortsätta med dukläggandet. Om man klickar på bilden ovan ser man att företagsflaggorna borta vid E18 står som gjutna rakt ut i vindbyarna
Här synes en påmonterad fläkt. Inkluderat en remsa tejp som också visar att det blåser.

Eftersom vi nu går in i en ny etapp kommer vi också att flytta verkstad och förråd. I den nya etappen finns det ett gammalt butikstorg under kåkarna. Överhuvudtaget fanns det en massa mysko saker som Fabege fick ta itu med när man tog över området. Här bodde det folk i källare och förråd, och vad som såldes i det här garaget var lite för ofta en sak för polisen.
Istället för resebyrå, bageri eller slakteri finns här nu en rörmokare (Rördoktorn!, som alltså är vår VVS-entreprenör)
Det fanns inga gränser för entreprenörskapet kan man ju lugnt säga
Det är en lätt spöklik känsla av att gå här. Och det ska ju hur som helst blåsas ut, så det går att använda till något. Men är man intresserad av ruinromantik kan jag rekommendera ett besök hos Jan Jörnmark, som verkligen brinner för övergiven modern civilisation. Men här har han inte varit....
Och till sist måste man ju visa upp hur solbrännan blivit, efter alla dessa dagar på taket...
Ja, jag vet - hela tiden......