Inlägg trehundra. Om fusk i byggsektorn


Det är rätt symptomatiskt att inlägg trehundra kommer handla om svartjobb och ekonomisk brottslighet i byggsektorn. Det har ju blitt några poster i ämnet, och nu är det dags för en till. I vanlig ordning ska vi hacka på Företagarna, en organisation som så smått passar in i serien Moderata Flaggskepp. Nu senast är det i SvD där de ondgör sig över en fungerande metod att konstatera och avslöja ekonomiska oegentligheter i byggsektorn.
Exakt vad deras invändningar bottnar i är svårt att komma fram till, eftersom seriösa företag borde ha ett mycket stort intresse av att ohederlig konkurrens försvinner. Men i vanlig ordning kör Företagarna med skygglappar på och ylar om ökad byråkrati och krångel. Och om skatter naturligtvis.
Efter att ha konfererat med egenföretagande kamrater i byggsvängen kan jag konstatera att den byråkratiska ökningen för dem låg i att man bytte en blankett mot en annan och flyttade två datum. Knappast oöverstigliga problem. En åsikt som också delas av Svensk Byggindustri.
Inte om man jämför med det evinnerliga krångel som gränsdragningen kring hushållsnära tjänster skapat istället, där man får göra en sak och bli subventionerad för det, men där en annan sak faller under en annan skattesats, och det ska fyllas i papper och föras noteringar. Man kan ju fundera på om Företagarna har en susning om hur det fungerar på de verkligt små företagen.
Vid samma ytterligt oseriösa undersökning i kamratkretsen fann jag ingen som var medlem i Företagarna. Det vanligaste argumentet var att det var för dyrt och att man inte fick nåt för pengarna - se där ett problem de delar med facket!
Problemet för arbetsgivarorganisationerna är att de inte riktigt vill se att de är en del av problemet kring svarta pengar och kriminalitet Varje förslag som kommer för att försvåra penningtvätt eller annan illegal verksamhet i företagarvärlden möts alltid med ett fasans gny: -Nu blir det mer kontroller och byråkrati, nu blir det ökade kostnader.
Och svaret på det är: Japp, det blir det. Man kan inte komma från att det är billigare att anlita oseriösa underentreprenörer med kontoret på fickan och grisig attityd. Det är billigare att ta ett extremt lågt anbud trots att man kan misstänka att det inte står rätt till, och man kan tjäna rätt grova pengar på att inte bry sig om att konkurrera på lika villkor. Hur det kan gå till framgår mycket klart i den mycket läsvärda Organiserat svartarbete i byggbranschen, som kan läsas eller laddas ner här
I slutänden är det ju de seriösa företagen som får betala kostnaden för de svarta jobben, för momsfusket och den grå marknaden.
Under de år jag själv drev eget företag, och det är en erfarenhet jag delar med i stort sett alla andra småföretagare, så var det inte byråkratin som var ett stort hinder. Den som påstår det ljuger. Det stora problemet var andra företag som inte betalade. Inte enstaka privatpersoner; det var sällan problem, men andra företag. Och efter ett tag begrep jag att det fanns en annan marknad där man gjorde affärer med kontanter, utan kvitton.
Det finns en mycket enkel och snar koppling mellan olika fenomen i företagarbranschen - en kedja som kan beskrivas i ordningen låga anbud, slarvig bokföring, sena betalningar, betalningsanmärkningar, kronofogden vilket ger = misstanke om ekonomiska oegentligheter, för att uttrycka det byråkratiskt. (Observera att den kedjan kan beskrivas en smula olika beroende på vilken sektor man är i- poängen är att den är lätt att genomskåda för nån med bara en smula erafrenhet..)
Det är en kedja som inte kan vara obekant för någon som haft eget företag (även om man tydligen driver företag av altruistiska skäl, vilket jag tar mig friheten att tvivla på, Pernilla Ström ) - så frågan varför svenska företag fortfarande köper tjänster av kända skojare, där hela den beskrivna kedjan finns, är en gåta.
I den offentlig sektorn, med dess krav på transparens (fint ord vi lärt oss av EU-domstolen), kan man med fördel använda sig av SafeTrade. Och nog skulle det väl finnas i varje fall ett litet, litet behov av samma sak i den privata sektorn. Eller hur, Företagarna...?

0 kommentarer: