Jag och Mona och Sven-Erik...

På senaste repskapet utsågs en liten delegation att ta kontakt med både LO och socialdemokratiska riksdagsgruppen för att på allvar diskutera genom frågan om Lavaldomen, om Strååtutredningen, och om hanteringen av LO:s kongressbeslut. Den gruppen bestod av Johan Lindholm (ordförande för Byggettan), Kent Renen Andersson (fr JM Stomme), Stefan Slottensjö (lagbas Skanska), och jag. Dessutom förstärkta med Byggnads ordförande Hans Tilly (trevligt att ses!) träffade vi alltså idag Mona Sahlin och Sven-Erik Österberg.
Kan säga att det var en rätt frän ton. Mona blev arg, och Österberg också, men vi var där för att tala om att vi tycker att vi blivit sålda, och att vi behövde rensa luften.
Så det gjorde vi. För oss är inte alls frågan om Laval eller om Lissabonfördraget avklarad, utan de kommer att återkomma genom hela valrörelsen fram till EU-valet. I byggbodarna är det precis det man vill tala om, och då är det svårt att få fram andra budskap.
Fortfarande handlar det om tågordningen. Vi kan inte begripa varför man inte tog den enda chans man hade, nämligen att genom att hota stoppa ratificeringen av fördraget fått Reinfeldt att lova att göra i varje fall NÅT. I dagsläget gör han INGENTING. Han framför inte ens våra synpunkter, och inte Littorin heller. De är skrämmande tysta i frågan om det är svenska kollektivavtal som ska gälla i Sverige.
För oss som är vana att förhandla med rätt tjurigt folk är det konstigt att man inte tog den enda chans man hade. Vad som helst hade ju varit bättre än ingenting alls, eller hur? Och det är där frågan om sveket ligger - vilket vi inte fick något svar på idag heller. Till Monas och Sven-Eriks försvar ska erkännas att de mycket väl kan ha fått annan information av Wanja Lundby-Wedin, men henne har vi kvar att grilla.
Dessutom kan man inte nog poängtera faran med en ökande arbetslöshet bland svenska byggjobbare och allt fler utländska jobbare på våra byggen. Gissa vilka som kommer kunna profitera på det? Erfarenheterna från Storbrittanien är inte muntra...
Nå, ur det här samtalet kom en del nyttigt som förmodligen kommer att spridas i större kretsar, men jag kan ärligt säga att jag fortfarande saknar den verktygslåda som kan hjälpa mig i debatten med grabbarna. Det räcker inte med att lova att slåss för svenska kollektivavtal, när man inte gjorde det med all till buds stående medel när man hade chansen.
Vi väntar precis som Eric Sundström i AiP på den stora fråga som kan få lite eld och glöd i debatten, för innan dess kommer sveket mot Byggnads att fortsätta spöka.


Bilden: Uppsagda brittiska arbetare demonstrerar mot att företagen istället tar in billigare utlänsk arbetskraft