Ett rött Europa är ett fredens Europa


På natten den 12 juli fördes de in i en lastbil, påknuffade av serber, som verkade både trötta och ointresserade. Någon halkade till och fick ett halvhjärtat slag med en gevärskolv över skuldrorna. Men det var inget hat, ingen rädsla.
De satt på flaket under den sommarnattsvarma presenningen. Den höghjulade terränglastbilen skumpade och krängde. Tysta, skjortorna utanför byxorna. Inga mössor. Bara tre hade kvar sina skor - serberna var lika illa rustade som de själva och ett par stövlar, eller ett par bättre gymnastikskor, var ett bra kap. Och ingen protesterade - alla förstod ju vartåt det bar; man tar bara skor från de som ska dö. De var alla fångna.
Längst bak på flaket satt en ung serb med automatkarbinen i knät. Han höll emellanåt i baklämmen när fordonet satte sig mellan knölarna på vägen. Det var ingen väg egentligen, mer en stig, man kunde se hur de resliga träden skuggade. Då och då lystes lastbilens innanmäte upp av det dämpade strålkastarljuset från följebilen.
Ingen sa nåt - de var alla gripna av dödens trötthet. Veckor av vak hade malt ner dem. De orkade inte. Och inte den unge serben heller. Han tände en cigarrett, och i det varma dunklet lyste glöden.
De sköts ner med automatvapen framför ett brett dike, hastigt urgröpt av en grävmaskin som de kunde ana längre bort. Föraren stod lutad mot ett däck, med armarna i kors. Han hade många fler gravar att gräva den natten...


Srebrenica 1995. En stad i Europa. En stad där ungefär 8000 män och pojkar mördades. Ett krig i Europa.
För EU handlar inte bara om pengar, om tullar, regleringar - inte ens om de fyra avgudade friheterna. EU är också ett fredsprojekt - ett sätt att se till att det aldrig skulle bli krig i Europa igen. Men det blev inte så.
Ett svagt EU kunde bara hjälplöst se på när de nationalistiska schakalerna gav sig på varandra, och alla andra, och rev upp sår som kommer blöda länge. Och som bara bekräftade det vi alla misstänker - att vi alla har en ganska tunn polityr av mänsklighet. Det är därför det är så viktigt att ta strid på alla plan mot de krafter som nyttjar det
Men för att slippa uppleva detta igen - och kanske ändå inte vara säker på det - är det viktigt att vi får ett starkt EU. Ett demokratiskt EU som vågar riskera handelsbalanser och exportkvoter för att garantera fred och demokrati.
Men ändå inte det EU som folkpartiet vill ha - deras EU är nästan lika otäckt som det de påstår sig vilja bekämpa. Utan ett EU som begriper att man måste hjälpa till innan det börjar brinna, innan man börjar avrätta människor. Ett EU som inte alltid sätter profiten i högsätet, som vågar och kan sprida välståndet.
Och enda sättet att nå dit är att se till att vi får ett rödare EU. Idag är det bara inom vänstern som man ser EU som ett fredsprojekt, och det är en illa behandlad tanke även där. Ändå var det en vital del av det ursprungliga Gemenskapsprojektet. I femtiotalets Europa - lika illa härjat av krig som Balkan på nittiotalet - var det också en viktig del. Aldrig mera krig - ett rop som alla krigsdrabbade generationer har stött ut. Och det är därför vi inte kan vara borgare...

Därför får vi inte låta EU bli en krigsmakt. Spåren i Europa förskräcker.
Europa har varit svart på sina ställen, och ingenstans är det mer påtagligt än just på Balkan. Efter Tito kom kaos, och även där var den civiliserade polityren tunn. Det kan vara bra att komma ihåg - nära oss ligger soldater fortfarande med vapnen i hand under nätterna. Kosovo ligger bara hundra mil bort från Malmö. Längre bort än så är inte kriget.

För freden i Europa - rösta rött på söndag!


Bilden: kistor med återfunna kroppar vid en av alla massgravar runt Srebrenica. I varje kista en död. En man, en farfar, en pojke, en make, en älskare. Och det är bara 14 år sen...

1 kommentarer:

Om vi ska vara lite petiga så var det kristdemokrater så som Konrad Adenauer och Robert Schuman som en gång startade samarbetet mellan människor och länder för att gemensamt uppnå det högre syftet – aldrig mera krig i Europa. Kristdemokraterna ser EU som ett fredsprojekt.

EU:s gemensamma värdegrund har sedan starten byggts på pelare som varje människas värdighet och okränkbarhet, solidaritet, medmänsklighet, jämlikhet och personens frihet och ansvar. Värden som är viktiga i den kristdemokratiska ideologin.