Jaha, kontentan är att ingen har gjort fel, allt sköttes rätt och det finns ingen att skylla på.
Vad hände med civilkuraget? Nånstans har några gjort en jävla massa fel, och det som pågår nu påminner mest om skademinimering. I min värld handlar inte det här om politikens innehåll utan om organisationen och hur den fungerar. Men hittills har jag inte sett ett ord om den värdelösa fackliga valkampanjen (och ja, Byggettan kunde gjort bättre ifrån sig), om det urgamla dammiga konkurrensförhållandet mellan Stockholms Stad och Stockholms Län som ligger som en propp över allting, eller om varför SSU inte kan jobba över distriktsgränsen.
Inte heller har jag hört särdeles mycket om folk som envisas med att åka på planeringskonferens mitt i brinnande valrörelse - LO-distriktet, hallå! - eller om varför det var nödvändigt att Kvinnoförbundet hade kongress mitt i alltihop. I Borås. Varför åkte en driva av våra trägnaste och bästa valarbetare till Bryssel i fem dar under valrörelsen???
Samordning? Är det ett bekant uttryck?
Överhuvudtaget vill man i vanlig ordning inte ta i de där jobbiga bitarna, utan koncentrerar sig på att skylla på politiken. Den är inte tillräckligt medelklassig, och attraherar inte tillräckligt många lattemorsor (inte mitt uttryck). Men uppenbarligen attraherar den de gamla vanliga - trista och pålitliga - väljargrupperna, som faktiskt röstade på socialdemokratin i större utsträckning än vanligt, trots sämre valdeltagande.
Skulle vi ha satsat i våra kärnområden och fått ett normalt gensvar där hade det inte varit ett katastrofval. Då hade vi ökat - för det hade räckt med det. Det är nämligen där vi kan prata med folk. Jag kan inte prata med ogifta kvinnor (sådär +30 sa han med ett snett leende...) om politik och övertyga dem. Inte om sånt. Annars är de väl min målgrupp också...
Och då har vi ändå inte hört något om det lyckliga likartade gäng som nu valdes, där man valde bort garanterade valvinnare om vilket jag skrivit tidigare, här.
Istället är de flesta valanalyserna förfärande likartade och fria från kritik.
Jag väntar fortfarande på att någon törs tala ur skägget om det här. Någon som inte har en position att försvara eller en blivande karriär att förstöra. Jag tror nämligen fortfarande att vår politik bär - men vi måste återgå till att prata sånt vi är bra på. Arbete och bostad. Frågor som är viktiga för alla.
Partiet har inte heller råd att tappa det fackligt-politiska samarbetet. I de länder där man gjort det är man ett parti som alla andra. Hmmm, Stockholm nån? Det finns fortfarande en helvetes massa människor som bara har en framtid i ett land där det finns en socialdemokratisk vision av hur ett jämlikt samhälle ska fungera, men då måste man våga provocera och sluta vara så förbannat till lags.
Finns det orättvisor ska de bekämpas, och det alldeles oavsett vem som orsakat dem. Självkritik är ingen dålig grej i en valrörelse. Men tills dess väntar jag med spänning på att någon i ledande ställning ställer sig upp och tar sitt ansvar - inte för att politiken var fel, utan för att man inte klarar av att organisera sig längre. För det var där det sprack.
Bilden - ibland ser inte spelplanen ut som man trodde. Då kan man få spela schack på tre...
14 kommentarer:
Word
Hur smart var det av Sahlin och Ulvskog att skriva om jobb i DN under sluttampen av valarbetet ? "Alla" vet att vi har misslyckats med att skaffa fram sådana förr! Vi saknar trovärdighet där. Tänk om vi hade haft ett positivt anslag om vad vi ville med EU?
du är så modig! Säger det andra Sossar vill säga, men som inte vågar då de vill göra "karriär inom partiet"
Ja inte är det då den självkritiska hållningen som är det främsta kännetecknet på den socialdemokratiska valanalysen.
Och så mycket skall man ha glasklart för sig, att en ärlig självkritik är den främsta grunden för en vidare utveckling.
Bildning skapar förståelse för konsekvenser av beslut grundade på utbildning. Och utbildning utan bildning är i princip värdelös.
Var det inte EU-val det handlade om? Att då snacka inrikespolitik, dvs "Arbete och bostad" är inte det att förolämpa eller åtminstonde kraftigt förleda väljarna? Borde inte valkampanjen behandla de frågor som drivs i det parlament som valet gäller?
Skrev jag att vi skulle prata Arbete och Bostad i EU-valet? Jag skrev att vi skulle tala sånt vi är bra på i det kommande valet.
EU-valet kom att handla om inrikespolitik, och så har det varit överallt. Olyckligt eller inte, men den sortens debatt lär vi få leva med.
Fast egentligen finns all anledning att tala arbete och bostad även på EU-nivå. Att det skulle vara frågor som inte har med Bryssel att göra är inte heller korrekt
Calle,
Varför påstår du att vi ska lära oss leva med att EU-val alltid kommer att ta upp inrikespolitiska frågor? Tror du att det är smart att köra över väljare som om de vore mindre begåvade? Är väljarna i EU-valet mer intresserade av inrikespolitiska frågor än av EU-frågor? Tror du inte att det kommer att cementera den misstro som av olika anledningar var så stor mot S(oss) att vi förlorade valet 2006 och mot politiker i synnerhet? Vi förlorade också det valet därför att vi inte klarade av "sysselsättningsfrågan". Ska vi då tro att väljarna har förtroende för oss i just detta spörsmål? Varför ska vi enbart gå till val på jobben som våra "troende väljare" ändå vet är våra hjärtefrågor? Varför tog vi inte upp varför S(vi) godkänt Lissabonfördraget? Jag frågar bara och skulle gärna vilja få uppriktiga svar av dig. Kort efter EU-valet godkände dessutom S i riksdagen EU-parlamentsledamöternas löneförhöjning. Varför? V och MP röstade emot. Vår partiledning undanhåller oss medlemmar viktig information. De har en EU-linje som de inte deklarerat. När medlemmar utsätts för brist på hederlig information och transparens kommer det att gå åt fanders med att behålla nya medlemmar som är nyktra och sakliga. S-ledningen gör allt för att återta makten men har inte lärt sig den läxa som Sahlin talade om efter valförlusten 2006.
Det handlar för mig inte om organisation. Det handlar om partiledningens trovärdighet. I partiledningen har man inte lärt sig någon läxa och det visar tydligt den senaste opinionsundersökningen från SCB.
Bostäder och jobb hänger ihop med EU givetvis, vad som ser dagens ljus av infrastruktur efter den stora krisen komme ratt avgöra Bostad och jobb, och strukturkrisen är i högsta grad en fråga för den europeiska nivån. Och det största problem i Sverige är väl att partier och politiker bara pratar EU två veckor före EU-parlamenstsvalet, aldrig i riksdags, regio eller kommunval! Trots att vi vet att EU sätter sin stämpel på 60% av lokal beslut. Fega, okunniga och populistiska hållningar är boven. Bl. andra.
Jag sitter inte vid datorn hela dagen. Därför kan det ta en stund innan kommentarer dyker upp.
Visst fasen har du rätt i din kritik. Hur trovärdigt är det att skicka en EU-motståndare till EU-parlamentet?
Hela valrörelsen varit ett praktexempel på ett misslyckande genom ett feltänkt från början.
Det mest bekymmersamma är tystnaden och bristen på självkritik vilket inte bådar gott inför 2010.
Jag ska svara på ditt inlägg lite senare Eva. Och jag ber om ursäkt för att jag postade ditt andra inlägg i sin helhet - men jag tog bort det illa kvickt
En sak som förvånar mig är att under hela valkampanjen (ca 3 veckor - alldelles för kort tid) så såg jag inte skymten av en enda sosse i mitt bostadsområde i Stockholm stad, bostadsområdet är ett gammalt hederligt arbetarområde, även om alltfler kulturfolk börjar invadera området. Däremot möttes jag av tre stycken glada och trevliga supportrar från det nya arbetarpartiet i Stockholm (moderaterna). Ska tilläggas att jag inte sympatiserar med dem, men de var faktiskt trevliga och glada.
Jag undrar bara: Var fanns (s) valarbetare?
Re: Anders Nilsson.
Så här tro jag det var. Göran Persson gömde undan EU-frågor från ordinarie riksdagsarbete genom att lägga dem i ett utskott, EU-nämnden. Jag klagade på detta i Carl Bildts blogg och då gjorde han(?) plötsligt EU-nämndens sammanträden offentliga dvs TV-sända i vart fall och ibland, men det räcker ju inte som förändring. Självklart ska hela riksdagen ha insyn och delaktighet i EU-arbetet. Jag kan tänka mig att gå så långt som att riksdagen kan anförtros att utse parlamentarikerna i EU. Vilken förändring vill du ha?
Skicka en kommentar