Det här när motparten i avtalsrörelsen tappar byxorna - Sveriges Byggindustrier hävdar att var femte företag förlorar uppdrag för att kollektivgavtalet inte är "tillräckligt flexibelt". Det betyder att folk har fritid, anständig lön och slipper buga med mössan i handen, och det är naturligtvis inte bra, tycker BI.
Vän av ordning frågar sig då - fyra av fem företag tappar inte jobb uppenbarligen. Och om BIs medlemsföretag ansträngde sig för att se till att deras underleverantörer i sin tur tecknade kollektivavtal med vettiga villkor skulle problemet minska: man tar bort markaden helt enkelt.
Vi vet att BI är ute efter arbetstiderna - att de ska kunna förlägga arbetet när som helst i stort sett. För att kunna spola in stora mängder migrantarbetare. För att kunna tjäna ännu mer pengar.
Bygindustrin pratar ofta om moral och etik - men inte när det gäller migrantarbetarna; de ska vare sig ha bra villkor eller lön - de ska BARA jobba. Och i valet mellan fattigdom och exploatering väljer migrantarbetarna att exploateras - ingen skugga faller på dem. Det osmakliga är att Sveriges Byggindustrier utan att rodna låter exploateringen fortgå - för det finns ju stålar att tjäna.
Vad är en utsliten polsk bergarbetare värd mot en aktieutdelning liksom? Och varför skulle en anständigt liv för en migrantarbetare vara mindre värdefullt än det för en svensk arbetare? Det finns ett illa dolt förakt för människor med annan etnisk bakgrund här från arbetsgivarnas sida.
Visst, jag har hört motargumentet, att det skulle vara deras eget fria val. Men - och det här är ett stort men - jag har hittills aldrig träffat några migrantarbetare som inte hellre skulle ha vettiga villkor och lika hög lön som infödda svenskar, eller ännu hellre få arbeta i sina hemländer, som numera tydligen bara existerar som fabriker för arbetskraft som ska göda svenska aktieägare.
Öppnar man den dörren på vid gavel får man fortare än kvickt en ohållbar situation, det går som bekant inte att åka nerför Niagarafallen i en tunna bara lite grann.. Kåkstäder och baracker för arbetare som ska göra skitjobb växer blixtsnabbt upp där man släpper på mänskligheten och bara ser vinster. För det är ju inte så att svenska storföretag i byggbranschen gått dåligt senaste åren (understatement)
Öppnar man den dörren på vid gavel får man fortare än kvickt en ohållbar situation, det går som bekant inte att åka nerför Niagarafallen i en tunna bara lite grann.. Kåkstäder och baracker för arbetare som ska göra skitjobb växer blixtsnabbt upp där man släpper på mänskligheten och bara ser vinster. För det är ju inte så att svenska storföretag i byggbranschen gått dåligt senaste åren (understatement)
Jag har sagt det förr och säger det igen - bygg- och anläggningsbranschen är där frontlinjen går mellan anständiga villkor och exploatering. Det är fortfarande så.
Därför måste vi hålla ihop, värva medlemmar på de här företagen som vill börja slita sönder anständigheten, sätta tryck på arbetsgivarna att hålla rent på sin sida mot oseriösa aktörer, sätta tryck på stora beställare att inte bara se lägsta kostnad som viktigaste villkor i en upphandling.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar