Facket och Den NyaTekniken...

På flera platser pågår nu en intensiv debatt om hur facket ska förvandlas för att kunna överleva som livskraftig företeelse i framtiden. Även mitt eget fackförbund Byggnads ska försöka driva en kampanj, om vilken jag är pessimistisk. Vi har haft långa trätor om var pengarna ska satsas, men tyvärr har förgubbningen satt sig rätt hårt. Man talar fortfarande om begrepp som är ointressanta för de som är födda på åttiotalet och senare - de kommer inte bli aktiva av sentimentalitet. De har redan från början kunnat njuta av de vinster som den tidigare kampen gett dem. Alltså måste man kunna hitta nya sätt att göra facket attraktivt, och det är något som gäller alla fack.
Framförallt gäller det att nå ut, och jag är inte säker på att det vettiga är att stå i en centrumgalleria mellan 13-15 en tisdag och dela ut material från LO. Alltså, folk som jobbar rör sig inte i gallerian mellan 13-15, om de inte står i affärerna, och där gick inte informatörerna in. Efter klockan sexton kan man se lite folk i arbetskläder på väg hem, eller folk som skenar in i matvaruaffärerna, men då var dagens kampanj slut....
Precis som Josefsson skriver handlar det om att kunna använda de nya medierna, och de växer fort. Jag hittade precis en liten ödslig grupp på Facebook - Byggettan. Undrar om Byggnads finns på Playahead eller Lunarstorm? Jag hör redan knarrandet från andra förtroendevalda - vad hette det, sa han?
De idéburna organisationerna lider av de goda tiderna, och av att ha varit för framgångsrika. SSU dör när deras kamp automatiskt förs vidare av de som växt upp till partister. Facket dör när de som är etablerade inte längre vet vad som rör sig bland de unga. Framförallt dör bägge delarna om man inte syns.
Det är det här jag inte begriper - det är inte alls svårt att ta reda på var ungdomar finns idag. De finns på nätet. De säger inte ens att de chattar - de snackar med sina kompisar. Och inte via mejl - de har snabbare vägar än så. Och de vill inte bjudas in till filmförevisning med föredrag i Folkets Hus - de vill kunna fråga och få svar när DE själva vill. Precis som överallt annars i samhället. Men tror ni det finns fungerande communities för ungdomar inom fackföreningsrörelsen? Eller att man tänker skapa såna? Och hur ska medelålders män med tre vänsterfötter på händerna, för vilka att skriva sitt eget namn på ett tangentbord är en pärs som fodrar ljudeffekter, kunna möta detta?
Till råga på allt gäller inte det här bara ungdomar - även äldre har tillgång till både en och två datorer. Hemma och på jobbet. Och det finns all anledning att driva kravet att man ska kunna få låna en dator på jobbet för ärenden, likväl som det ska vara en självklarhet att få låna en telefon för att sitta i telefonkö till lönekontoret, istället för att belasta sin egen mobil. Egentligen borde alla som blir medlemmar i Byggettan automatiskt få en .byggnads.se-mejladress - och sedan kunna välja själv om man vill ha info eller inte.
Men först måste man naturligtvis sätta sig ner och fundera på VARFÖR folk dels går ur, och dels inte går med. Annars är det meningslöst. Det är inte alls säkert att det bara är pengarna, vilket repeteras som ett mantra. Folk gav fan i att vara med förr också. Och gick ur. Folk struntar ju inte en hemförsäkring bara för att premien stiger - för att ta till liknelsen mellan facket och en försäkring (vilket jag tycker är en rätt tafflig analogi). Har vi misslyckats med att förklara vari riskerna ligger?
Och jag vet ärligt talat inte om man gjort en tillräckligt självkritisk analys från facket när man nu drar igång en mångmiljonkampanj för att värva nya medlemmar. Tvärtom tvivlar jag på det, eftersom man inte verkar lägga särskilt mycket krut på "Den Nya Tekniken".
Barack Obama har helt och hållet vänt upp och ner på den politiska kartan i ett så stelopererat system som det amerikanska. I stort sett därför att han lyckats använda Youtube, bloggar och Internet på ett extremt effektivt sätt. Bloggen Det Progressiva USA har länge följt honom, och man slås av den professionalism som genomsyrar det agerandet.
Jag är medveten om att facket i Sverige inte har de resurserna - men man behöver väl inte slänga bort en massa pengar istället. Om den fackliga idén hela tiden ska vara avhängig olika drivande personer, och inte det organisatoriska innehållet, så ser det svårt ut. Men tekniken finns idag - egna Youtubekanaler, bloggar etc. Och det bästa är att den inte behöver vara kostsammare - en vettig grupp på Facebook kan ge bättre resultat än en brevkampanj för tusentals kronor. Uppdaterade mejllistor skulle kunna spara en förmögenhet.
Dessutom finns det ju goda stilister inom facket, och t o m inom Byggnads - så varför låta motståndarna ha spelplanen själva? Kom igen Lindholm, det är ju knappast debatten vi är rädda för. Dessutom kan jag meddela att man raskt blir vän med sitt tangentbord, och passar inte det är det kanske dags att använda en del av pengarna till att satsa på kunnigt folk som bevakar webben och dammsuger den på saker som har med facket att göra, och som bemöter vansinnigheter och puffar för våra evenemang. Och som gör det när medlemmarna har tid med oss. Facket ska vara där vi behövs!