Byggnads bryr sig om EU


Studiecirklar är något som förekommer inom fackföreningsrörelsen. Det är en studieform som är utpräglat svensk, och som kan nå häpnadsväckande höjder emellanåt. Bland annat har ett gäng byggjobbare valt att i cirkelform sätta sig in i den arbetsrätt som ska gälla i Det Nya Europa, och deras slutsatser efter den beryktade Waxholmsdomen är dystra.
Vi som var positiva till EU har börjat vackla, och de som var negativa är det ännu mer. Mycket av orsaken till det är naturligtvis att kampanjen som fördes inför omröstningen på många sätt var infantil. Men med facit i hand kan vi se vad vi fick - en sydländsk byråkratitradition med vattentäta skott mellan beslutsfattare och medborgare, och domstolar som inte drar sig för att göra politiska ställningstaganden.
Så kära EU-vänner - anledningen till det ljumma intresset för EU beror på att det inte är vad det utlovades som, det blev inte vad det skulle bli, utan vad vi ser är något som inte känns särskilt trevligt. För er som inte minns det finns det en hel massa dåliga saker med Europa också - och det var kanske inte just de sakerna vi ville ha hit.
För svenska byggjobbare handlar det om jobben och framtiden. För svenska företagare borde det handla om samma sak, men se det tycker inte deras primärorgan SAF (numera Svenskt Näringsliv). Men detta har jag tjata om ett antal gånger - och jag väntar fortfarande svar från Bäckström, Gellner, eller varför inte från den fabulerande småföretagarfienden Ankersjö i Stockholm?
Nedan följer en utskrift från radio i ämnet:

EG-domstolen om Vaxholms-målet

Domen i Vaxholmsmålet är ett betydligt större slag mot facket än vad vi
hittills har förstått. EG-domstolen har genom sin dom sagt att det inte var tillåtet av facket att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram lika lön för
utländska arbetare.
(Programledare)


Ronnie Eklund , professor i civilrätt och arbetsrätt vid Stockholms universitet:
Nu blir det fritt fram för social dumping. Det kommer att erbjudas två olika lönenivåer för samma typ av arbeten när det kommer hit ett utländskt företag som inte omfattas av de villkor som gäller i Sverige. Vi kommer att få två olika lönenivåer i de branscher där den här typen av arbete förekommer.

Vi trodde inte det skulle bli så. Men efter det vi fingranskat domen – jag har själv läste domen fem gånger - så har jag blivit klar över att något har hänt.
En nyliberal domstol har satt ned foten så det ljungar över heden.


Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt vid Uppsala Universitet
Jag hade utgått från att den svenska regleringen skulle få sig en hel del törnar. Men domen går betydligt längre. Domen begränsar möjligheten att ställa krav på utländska entreprenörer. Det går inte längre att kräva lika behandling för utländska arbetare som är verksamma i Sverige. Man gör från domstolen inte bedömningen om lika behandling. Man får nöja sig med att kräva den lägre nivån.


Reporter:
Nu kan svenska fackföreningar bara kräva minimilön enligt EU:s utstationeringsdirektiv. Det direktivet har ansetts utgöra ett golv för rätt till minimilön, rätt till semester och reglerad arbetstid. Det som på EU-språk kallas
för ”en hård kärna” av rättigheter för utländsk arbetskraft och som i EUs praxis hittills setts som ett golv, en lägsta nivå. Nu gör EG-domstolen en helomvänd-ning och säger att direktivet också utgör ett tak.


Ronnie Eklund:
Vi har alla trott att det är ett minimidirektiv. Men nu har vi fått besked om att det också är ett maximidirektiv. Man får varken kräva mer eller mindre än det som följer av ”den hårda kärnan” av det utländska företaget. Det var inte någon ”förståsigpåare” som trodde att detta också var ett maximidirektiv. Det vill säga att man inte får kräva mer.

Man skapar en situation där det finns ett utrymme för en situation för det som nationalekonomer brukar kalla ”Race to the bottom”




Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet:
Domstolen ger besked om att det är miniminivåer som gäller. Man får alltså bara kräva att utländska företag betalar ut minimilöner. Utstationerade arbetare kan komma hit och jobba för lägre löner än svenska arbetare. Det är minimi-nivå som gäller. Inte lika behandling. Utländska arbetare kan komma hit och jobba för minsta lön och med minimiregler för semester och antalet betalda semesterdagar.



Programledare:
Domen innebär att juristerna i EG-domstolen ”kör över” politikerna i en mycket känslig fråga. Efter massiv kritik i medlemsländer och i Europaparlamentet tvingades kommissionen för några år sedan att backa. Efter hård kritik skrevs lagförslaget om. Nu skulle nationell arbetsrätt gälla, sa man.


Jonas Malmberg:
Det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv, som blev så oerhört kritiserat och som togs bort genom den demokratiska processen i EU, har nu återinförts av juristerna i domstolen. Juristerna har gått emot politikerna.


Birgitta Nyström:
Vad domarna i EG-domstolen gör är att stadfästa ett rättsläge där det blir som i det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv. Nu är det företagens fria rörlighet som gäller. Inte det man brukar kalla ”det sociala Europa”.
I valet mellan det ekonomiska och sociala ger man en övervikt till det ekonomiska. Man tolkar hela tiden den fria rörligheten mera förmånligt än skyddet
för arbetstagarna.

Avskrift i sammandrag från ”Studio Ett” i SRs program 1. Torsdag 24 januari 2008, kl 17.10.
Avskriften gjord efter ”Lyssna igen” från SRs webbsidor. 080202

Jag och flera med mig har nu under en längre period efterfrågat både partiets och LO:s åsikt i frågan. Och man velar. Det ska vägas fram och tillbaka. Och det jag är rädd för är att även nästa riksdagsval kommer att bli ett EU-val. Att själva EU-valet kommer att bli ett gigantiskt fiasko är jag övertygad om. För, som en kille sa på jobbet, vad har EU velat ha av oss? Förutom våra pengar? Inte var det våra trygghetsregler, sociala system, eller varför inte vår stabila ekonomi eller låga arbetslöshet.
Nej, vi är inte färdiga med diskussionen om EU.



3 kommentarer:

Passar på att posta följande analys som kommer diksuteras i cirkeln


Följder av EG-domstolens beslut om konflikten vid Laval i Vaxholm

1. Företag som är ”skrivna” i annat EU-land än Sverige ges möjlighet att konkurrera
i Sverige till lägre kostnader än svenskt företag som är part i kollektivavtal.

Konkurrensen blir snedvriden, till förmån för företag som är ”skrivet” i
annat EU-land än Sverige.

2. Svensk företagare (kapitalägare) kan etablera sig och registrera sig i annat EU-land. Från det EU-landet kan företaget lämna anbud på arbete i Sverige. Anbudet
blir lägre än anbud från konkurrerande svenska företag, genom att det grundas på
att ”det utländska” företaget räknar på löner och lönebikostnader (semester, helglön, fridagar, försäkringar, kostnader för yrkesutbildning etc) som är lägre än vad svensk konkurrent (som är part i svenskt kollektivavtal) kan göra.

Exempel NCCs polska dotterföretag, som bygger Citytunneln i Malmö, med hjälp
av arbetare från ”annat” EU-land (Polen, Storbritannien m fl) som betalas enligt
polskt kollektivavtal.

3. Exemplen enligt 1 och 2 gäller inte enbart byggnadsverksamhet. EU-regler gäller alla former av verksamhet, där företag från annat EU-land (med hänvisning till EUs tjänstedirektiv och utstationeringsdirektiv) bedriver verksamhet i Sverige.

Om ett företag skrivet i annat EU-land - till exempel i Litauen – ges möjlighet att av
Stora Enso köpa Norrsundets Bruk (som Stora Enso ska lägga ned) så kan köparen,
med hänvisning till de regler som är följd av EG-domstolens dom i ”Laval-fallet”,
bedriva verksamhet i Norrsundet till betydligt lägre kostnad än vad Stora Enso (som
är part i svenskt kollektivavtal) gjort.

Arbetare som förlorar sina jobb hos Stora Enso kan av den nye ägaren erbjudas
arbete till betalning enligt EUs minimivillkor. Enligt våra svenska regler för a-kassa kommer arbetare som säger NEJ till sådant ”erbjudande” att bli avstängda från ersättning eftersom de säger NEJ till erbjudande om jobb.

4. Det kommer att bli mycket lockande för de svenskar, som vill ha hög ersättning för
investerat kapital, att etablera sig med ett kontor i något av EUs låglöneländer.och registrera företaget i sådant land. Sedan kan företaget köpa eller hyra behövlig lokal
för tjänsteverksamhet eller produktionsverksamhet i Sverige. Där erbjuder man jobb till de villkor som följer av EG- domstolens beslut i ”Laval-målet”.

Arbetslösa i Sverige, som vägrar att arbeta för minimivillkor, blir avstängda från a-kassa enligt det regelverk som a-kassorna numera har skyldighet att följa.

För att citera professorerna som uttalade sig i riksradions P 1 den 24 januari:
”Nu blir det fritt fram för social dumping”.

 

Dessutom finns det ett förslag till socialdemokratiska partiet, som bör spridas så mycket som möjligt!

Förslag till ny EU-konstitution

Enligt framlagt förslag om ändringar av artikel 1-3 om Europeiska Unionens mål
ska en ny artikel 2 ha detta innehåll:

Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling
i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en
social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och
sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.
Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg. - - -

Våra erfarenheter sedan Sveriges inträde i EU är att ”marknadsekonomi” och strävan efter ”pris¬stabilitet” är helt överordnande krafter i EUs arbete. EU är i nuläget en union för kapitalistisk marknadsekonomi där producera, sälja, transpor-tera och köpa blivit helt dominerande.

Begreppen social (i samband med marknadsekonomi), full sysselsättning, sociala framsteg och hög miljöskyddsnivå har till stora delar kommit i andra och tredje hand. Vi vänder oss emot denna snedvridna utveckling av EU

Vi anser att EUs tjänstedirektiv och utstationeringsdirektiv INTE tillgodoser och INTE garanterar att fri rörlighet på arbetsmarknaden ska tillämpas med hänsyn till och respekt för nationella lagar och kollektivavtal som avser att vara till skydd för oss arbetstagare och våra sociala rättigheter.

Detta beklagliga konstaterande är underlag för vår begäran

att socialdemokratiska arbetarepartiet och partiets ledamöter i riksdagen ska avvisa nu föreliggande förslag till ändringar av EUs fördrag och därigenom inleda ett arbete för aktiv medverkan till en bättre europeisk union.

 

Styrelsen för sektion Härryda inom Bygg12an i Göteborg undrar också varför vi inte kan få rösta om Lissabonfördraget.
När jag så sent som förra veckan frågade ett stycke partikoryfé om just detta stönade han, tog sig om portföljen och väste att "vi måste lämna den debatten bakom oss..."
Bakom hans outtalade "annars" anar jag att man funderar på att byta ut oss som folk. Den här medfödda tjurigheten, som verkar ta alla på sängen, kommer inte sällan upp till ytan i opassande sammanhang. Och att döma av de kommentarer jag får behöver man verkligen redogöra för VAD som är så bra med EU. Jag behöver inte Urban Bäckströms En arbetare i Volvo vet vad det innebär att bli jämförd och anpassar sig. Den konkurrensen har nu nått byggbranschen"