Byggnads bryr sig om EU

Studiecirklar är något som förekommer inom fackföreningsrörelsen. Det är en studieform som är utpräglat svensk, och som kan nå häpnadsväckande höjder emellanåt. Bland annat har ett gäng byggjobbare valt att i cirkelform sätta sig in i den arbetsrätt som ska gälla i Det Nya Europa, och deras slutsatser efter den beryktade Waxholmsdomen är dystra.
Vi som var positiva till EU har börjat vackla, och de som var negativa är det ännu mer. Mycket av orsaken till det är naturligtvis att kampanjen som fördes inför omröstningen på många sätt var infantil. Men med facit i hand kan vi se vad vi fick - en sydländsk byråkratitradition med vattentäta skott mellan beslutsfattare och medborgare, och domstolar som inte drar sig för att göra politiska ställningstaganden.
Så kära EU-vänner - anledningen till det ljumma intresset för EU beror på att det inte är vad det utlovades som, det blev inte vad det skulle bli, utan vad vi ser är något som inte känns särskilt trevligt. För er som inte minns det finns det en hel massa dåliga saker med Europa också - och det var kanske inte just de sakerna vi ville ha hit.
För svenska byggjobbare handlar det om jobben och framtiden. För svenska företagare borde det handla om samma sak, men se det tycker inte deras primärorgan SAF (numera Svenskt Näringsliv). Men detta har jag tjata om ett antal gånger - och jag väntar fortfarande svar från Bäckström, Gellner, eller varför inte från den fabulerande småföretagarfienden Ankersjö i Stockholm?
Nedan följer en utskrift från radio i ämnet:

EG-domstolen om Vaxholms-målet

Domen i Vaxholmsmålet är ett betydligt större slag mot facket än vad vi
hittills har förstått. EG-domstolen har genom sin dom sagt att det inte var tillåtet av facket att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram lika lön för
utländska arbetare. (Programledare)


Ronnie Eklund , professor i civilrätt och arbetsrätt vid Stockholms universitet:
Nu blir det fritt fram för social dumping. Det kommer att erbjudas två olika lönenivåer för samma typ av arbeten när det kommer hit ett utländskt företag som inte omfattas av de villkor som gäller i Sverige. Vi kommer att få två olika lönenivåer i de branscher där den här typen av arbete förekommer.

Vi trodde inte det skulle bli så. Men efter det vi fingranskat domen – jag har själv läste domen fem gånger - så har jag blivit klar över att något har hänt.
En nyliberal domstol har satt ned foten så det ljungar över heden.


Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt vid Uppsala Universitet
Jag hade utgått från att den svenska regleringen skulle få sig en hel del törnar. Men domen går betydligt längre. Domen begränsar möjligheten att ställa krav på utländska entreprenörer. Det går inte längre att kräva lika behandling för utländska arbetare som är verksamma i Sverige. Man gör från domstolen inte bedömningen om lika behandling. Man får nöja sig med att kräva den lägre nivån.


Reporter:
Nu kan svenska fackföreningar bara kräva minimilön enligt EU:s utstationeringsdirektiv. Det direktivet har ansetts utgöra ett golv för rätt till minimilön, rätt till semester och reglerad arbetstid. Det som på EU-språk kallas
för ”en hård kärna” av rättigheter för utländsk arbetskraft och som i EUs praxis hittills setts som ett golv, en lägsta nivå. Nu gör EG-domstolen en helomvänd-ning och säger att direktivet också utgör ett tak.


Ronnie Eklund:
Vi har alla trott att det är ett minimidirektiv. Men nu har vi fått besked om att det också är ett maximidirektiv. Man får varken kräva mer eller mindre än det som följer av ”den hårda kärnan” av det utländska företaget. Det var inte någon ”förståsigpåare” som trodde att detta också var ett maximidirektiv. Det vill säga att man inte får kräva mer.

Man skapar en situation där det finns ett utrymme för en situation för det som nationalekonomer brukar kalla ”Race to the bottom”




Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet:
Domstolen ger besked om att det är miniminivåer som gäller. Man får alltså bara kräva att utländska företag betalar ut minimilöner. Utstationerade arbetare kan komma hit och jobba för lägre löner än svenska arbetare. Det är minimi-nivå som gäller. Inte lika behandling. Utländska arbetare kan komma hit och jobba för minsta lön och med minimiregler för semester och antalet betalda semesterdagar.


Programledare:
Domen innebär att juristerna i EG-domstolen ”kör över” politikerna i en mycket känslig fråga. Efter massiv kritik i medlemsländer och i Europaparlamentet tvingades kommissionen för några år sedan att backa. Efter hård kritik skrevs lagförslaget om. Nu skulle nationell arbetsrätt gälla, sa man.


Jonas Malmberg:
Det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv, som blev så oerhört kritiserat och som togs bort genom den demokratiska processen i EU, har nu återinförts av juristerna i domstolen. Juristerna har gått emot politikerna.


Birgitta Nyström:
Vad domarna i EG-domstolen gör är att stadfästa ett rättsläge där det blir som i det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv. Nu är det företagens fria rörlighet som gäller. Inte det man brukar kalla ”det sociala Europa”.
I valet mellan det ekonomiska och sociala ger man en övervikt till det ekonomiska. Man tolkar hela tiden den fria rörligheten mera förmånligt än skyddet
för arbetstagarna.

Avskrift i sammandrag från ”Studio Ett” i SRs program 1. Torsdag 24 januari 2008, kl 17.10.
Avskriften gjord efter ”Lyssna igen” från SRs webbsidor. 080202

Jag och flera med mig har nu under en längre period efterfrågat både partiets och LO:s åsikt i frågan. Och man velar. Det ska vägas fram och tillbaka. Och det jag är rädd för är att även nästa riksdagsval kommer att bli ett EU-val. Att själva EU-valet kommer att bli ett gigantiskt fiasko är jag övertygad om. För, som en kille sa på jobbet, vad har EU velat ha av oss? Förutom våra pengar? Inte var det våra trygghetsregler, sociala system, eller varför inte vår stabila ekonomi eller låga arbetslöshet.
Nej, vi är inte färdiga med diskussionen om EU.