Jag köper ofta Svenskan, eftersom de har bäst korsord- prenumeration är ju uteslutet eftersom jag går innan tidningen kommer, händer det ju också att jag njuter av Kulturdelen (som är lysande!) eller fnissar lite åt ledarsidan. Men häromdagen hade förmodligen Gudmundson - ledarskribent som rimligen betecknas som mörkblå tokhöger - skrivit lite skadeglatt om att ytterligare en undersökning bekräftar att man når mest och bäst viktnedgång genom att äta fett.
Detta borde då, enligt ledarskribenten, föranleda diverse förståsigpåare att kräva skatteredktion av fet mat. Ity - googla! - att detta då skulle ge oss friskare och smalare folk.
Förhoppningsvis var inte skribenten helt nykter, eller kanske bara lätt grinig (det blir gärna så för regeringsförespråkare i dessa dagar) och det kanske också fick en och annan överste på Östermalm eller nån MUF-are att grymta instämmande. Eller vilka som nu är deras kärngrupp - att jag inte hör dit kan jag leva med.
Det är ju så att fett inte heller är bra i för stora mängder, för att uttrycka det lite försiktigt. Fett för med sig en driva andra sjukdomar och besvär, som knappast ska skattebefrias. För livet handlar ju inte enbart om att gå ner i vikt - för de flesta handlar det om att kunna hålla sig på en vikt som är både hälsosam och trivsam, och det gör man naturligtvis inte genom att införa skattelättnader på fett.
Men istället för att hacka på okunskap om proteiner, kolhydrater och fett hos SvD:s ledarredaktion var det en annan passus jag hakade upp mig på. En sant nyliberal en...
"Rimligen borde det vara upp till dem som äger matsmältningsorganen att avgöra vilken föda som passar dem bäst. Och det gör inte Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet eller paternalistiska lagstiftare. Ännu."
Såpass. Vad Svenskans ledarskribent missar totalt är ju att just barn som drabbas av övervikt inte alls får bestämma över sina matsmältningsorgan. Och hos just barn saknas både kunskap och insikt om sambandet mellan fetma, bristande motion och för högt energiintag. Där jag personligen skulle säga att bristande motion är en bisak i sammanhanget, men om detta kan vi återkomma. Istället är det så att föräldrars taskiga kunskaper slår genom till deras barn. Och åt det kommer inte tio timmar extra idrott i skolan att göra ett dugg.
Men vad annars kan man förvänta sig av en ledarredaktion som fortfarande har svårt att acceptera att cigarrettrökning inte är rökarens ensak?
2 kommentarer:
Hej Calle!
Nu vill jag inte göra dig besviken, men jag hävdar att bör lyssna på Gudmundsson. Han är kanske ofta ute och cyklar vad vet jag, men den här gången är han det inte.
Jag har under många år haft problem med vikten och kan nog lugnt påstå att jag har provat på de flesta bantningsmetoder som finns.
Enkelt uttryckt kan man säga att jag är allergisk mot socker och kolhydrater och därför kan jag inte följa etablissemangets kostråd utan att gå kraftigt upp i vikt.
Sedan några månader äter jag enligt Skaldeman och har på det viset tappat mer än tio kg sedan början av maj. Och jag mår som en prins och numera kan jag sova en hel natt utan att behöva gå upp och jag är garanterad utsövd när jag vaknar.
Vad har jag gjort? Jo, jag äter mycket fett kött, ost och ägg.Inga kolhydrater i form av potatis, ris eller spagetti samt sparsamt med frukt och grönsaker.
Missförstå mig rätt, jag påstår inte att detta är det ultimata bantningsmetoden för alla, men det är det för oss som har 25 kg eller mer och inte har möjlighet att förbränna kalorier.
Jag är helt säker på att dagens ungdom är feta på grund av att de lider av sockerberoende och deras enda möjlighet att bli normalviktiga är genom att minska sitt sockerberoende och öka träning och motion.
Ha det bäst!
Mogens
Mogens!
I de sporter där jag varit aktiv är lågkolhydratdieter sedan länge det enda som rekommenderas, och jag är inte alls oense om det.
Vad man ska ha i minnet är att gå ner i vikt och att behålla den vikten är två skilda saker. Det är därför hans argument blir ihåliga - det finns ingen insatt person som skulle stödja det.
Gudmundson ser ju en möjlighet att åter framhålla det individuella ansvaret, och att ge en snyting åt allmängiltiga kostråd. Dessutom far han med osanning.
Skicka en kommentar