Expressens usla försvar för en usel politik

I Expressens värld är alla jobb värda lika mycket. Eller rättare sagt, vissa jobb är mer värda än andra. De okvalificerade jobben - och det är inte jag som kallar dem så utan regeringen själva - är de som är värda skattesubventioner.
På annat sätt kan man inte tolka dagens ledare i Expressen där man reser ett benhårt försvar för jobb som inte kan betraktas som annat än nödhjälp. Nödhjälp för att de inte klarar sig själva på en marknad där efterfrågan styr.
Särskilt gillar jag följande mening: "...sedan ska Sverige självklart också satsa stort på högre utbildning och forskning för att skapa en god jordmån för nya, högkvalificerade tjänster."

Ursäkta, men i min värld är det vad man ska satsa på. Att lägga enorma pengar på att subventionera rika människors städning känns som en rätt dålig idé om man vill komma till rätta med arbetslösheten. I synnerhet som Sverige under den borgerliga regeringen satsat allt mindre i den sektorn.


Patetiskt Expressen.

Bilden? I bilen: Alliansen, i husvagnen: Arbetsmarknadspolitiken. Kursen utstakad av Expressens ledarredaktion

Hyresrätter is teh shit!

Jo, jag visste att PEAB skulle starta ett bolag för att bygga hyresrätter, och nu har tidningarna fått tag i det. Naturligtvis gör de helt rätt och sätter också fingret på något jag och fler tjatat om länge - det behövs en hyresmarknad för att skapa rörlighet på bostadsmarkaden.
Och egentligen visar det på bristerna i den nyliberala teorin, vilket inte är konstigt eftersom den teorin är femtio år gammal och samhället inte alls ser ut så längre. När samhället ser annorlunda ut kommer också människors värderingar och basala behov att förändras. Men några saker kommer att kvarstå - till exempel att unga människor vill flytta hemifrån även i dåliga tider, och att samma unga människor inte har lust att betala förmögenheter för sina första lägenheter.
Vi har en usel regering som medvetet kört bostadsbyggandet i botten, och det kommer att ta åratal att bygga bort det.
Jag har inga förhoppningar om att det nya bostadskonglomeratet kommer producera billiga lägenheter. Det kommer de inte att göra innan en politisk ledning skapar förutsättningar för det - och det måste ske. I ett nyliberalt samhälle får de fattiga nöja sig med smulorna från de rikas bord, och i synnerhet när det gäller var man ska bo.
Det ligger naturligtvis ingen altruism bakom skapandet av Tornet - sluga affärsmän ser att det är en nisch där man kan tjäna pengar, och det har de väl all rätt till. Men risken är ju enorm att vi bara får ytterligare Hammarby Sjöstad; områden med höga hyror och krav på hyresgästerna.
Därför är det ju viktigt att vänstern börjar tala bostadspolitik igen. Den har varit nerlagd i för många år nu, men det är hög tid att lyfta fram boendet som en mänsklig rättighet igen.
Jag stör mig oerhört på socialdemokrater som utan vidare lanserar boendet som en främst ekonomisk transaktion - där en lägenhet ungefär ska vara en extra pensionsförsäkring. I ett samhälle där vi stoltserar med fina ord vore det väl fan om vi inte kunde skaka fram anständiga bostäder åt de som behöver, istället för att låta det bli en privatsak.
Och jag kan inte nog sparka på nyliberalerna. Det jag kan se av länder där nyliberala idéer fått råda är att det är länder med enorma samhällsklyftor, med elände och tragedier bortom beskrivning.
Var och en av er som förespråkar sånt får ta ansvar för det - man kan inte sitta hemma i den svenska ankdammen och prata sig varm för avregleringar och fri marknad, och sen titta åt ett annat håll när eländet knackar på. Är man nyliberal får man ta ansvar för Latinamerika och Korea och Tyskland och Lettland också. Kapitalismen ser inga gränser och släpper man den fri är det inget tamt keldjur som gör som den blir tillsagd.
Mest av allt syns det i våra miljonprogram, där misären och hopplösheten emellanåt når bedövande nivåer. Det kan vara bra att tänka på det när man nu applåderar PEAB.
Det finns ett gigantiskt renoveringsbehov i förorterna, och varför det inte tas initiativ där är fullständigt obegripligt. I min värld ska det finnas ett färdigt paket som kan sättas i sjön efter valet 2010 - där resurser som används för renovering av husen blir renovering av själar.

Bilden? Miljonprogram i Riga. Läs mer om förorten här

Lägre lön åt de gamla istället!!!

Istället för att sänka lönerna för unga, som nu centern vill, ska man naturligtvis sänka den för de gamla. Det finns en rad helt logiska skäl till det:

Gamla har lägre utgifter än unga. Att vara ung idag är överjävligt dyrt.

Gamla ska inte skaffa fler barn. För många unga är det en huvuduppgift.

Gamla har mindre familjer att försörja. De unga har istället växande familjer.

Gamla har gjort alla sina grundinvesteringar. Unga ser en enda uppförsbacke med lån och amorteringar framför sig.

Gamla har kunnat spara pengar under lång tid. Unga har inte en sekin på kistbotten.

Gamla festar knappt. Vet Centern vad en helkväll på stan kostar?

Gamla handlar knappt. Unga handlar hela tiden, vilket är bra statens ekonomi = konsumera sig ur krisen. DET är inte något den gamla generationen kommer bidra till...

Gamla vill inte ta till sig teknik. Unga spenderar massor med pengar på ny teknik.

Gamla sitter fast i trygga anställningar. Unga hoppar bara mellan jobb och vikariat. Den som har en fast tjänst klarar mycket bättre av en lönesänkning än den som riskerar att bli arbetslös när som helst

Och mer därtill. Man kan ju fråga sig varför semestern blir längre ju äldre man blir? Det är väl när man är ung man behöver vara ledig? Mycket. Gamla har ju inte ens vett att sova länge på morgnarna. Eller varför de ska ha rabatt på en massa saker - alla småbarnsföräldrar vet att det alltid är väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen...

Strängt taget skulle man ju kunna avskaffa pensionärerna helt och hållet - låt folk vara lediga när de orkar ha nån nytta av det

Så vad väntar Centern på? Ta nu ett rejält grepp och ge er på de gamla istället. De ska ju hur som helst dö snart, så de rösterna har väl centern råd att förlora.

Andra om saken

Feldermania, Peter Andersson, Johan Westerholm

Bilden? Gamla människor har på tok för roligt

Ungdomsarbetslösheten är en myt, påstår AMS...

I regeringsorganet DN presenterar idag AMS generaldirektör och analyschefen på arbetsförmedlingen, en text som på något vis skulle visa att den skenande ungdomsarbetslösheten skulle vara på hittad. Det är nämligen fel på sättet man redovisar.

Den har vi hört förrut, har jag för mig.

Egentligen är det en rätt usel text, eftersom den tar avstamp i en massa förbehåll av typen "men" och "kanske" och "antagligen" och "mycket talar för". Jag kan säga att om jag skulle använda det språkbruket för att presentera en absolut sanning för min arbetsgivare skulle jag få en utskällning. För grejen är att den svenska ungdomsarbetslösheten skenar, och den gör det när vi använder samma redovisningssystem som andra länder i EU.

Jag, som amatör i sammanhanget, ser ett antal logiska kullerbyttor i AMS-chefens resonemang, men det kan vi återkomma till. Artikeln kommer garanterat att slaktas av mer kunniga människor än jag.

Men däremot måste jag protestera mot deras förhoppning om att generationsskiftet kommer lösa det hela. Tvärtom skulle jag vilja säga - det känns mer som de som ser pensionen nalkas blir mer och mer inriktade på att fortsätta jobba. De tjänar bra, trivs oftast med sina jobb, och dessutom - de kommer ju, tack vare regeringen, att förlora tusentals kronor på att gå i pension.

Allt fler i bekantskapskretsen fortsätter jobba. Och har de fyllt sextiosju startar de en liten firma och fortsätter jobba på konsultbasis, tjänar ännu mer pengar, och trivs ännu bättre.

AMS-chefen tror en massa saker. Jag tycker man kan förvänta sig mer av människor som har den sortens positioner.

Bilden? En stämpelklocka. Sånt som en äldre generation såg som naturlig, och som en yngre generation inte ens känner igen.

Expressen och jag är överens....

Emellanåt blir det lite fånigt när ledarskribenter ger sig in och ska analysera saker de egentligen inte har en aning om. Och på Expressens ledarsida har ju detta upphöjts till konst - man ska tycka till fast man inte har en aning. Detta kommer förmodligen överträffas när DN nu sätter Wolodarski som politisk chefredaktör - ett val som kommer få forna chefredaktörer, som Nycander eller Hans Bergström, att franstå som närmast knallröda i förhållande till den otäcka(ste) form av nyliberalism som just Wolodarski representerar. Dagens Nyheters högervridning hör till det mest skrämmande och oförklarliga som skett inom svensk media under de senaste femton åren. Naturligtvis på bekostnad av humanism och solidaritet.

I Expressen går Eric Erfors till storms mot byggjättarnas aktieutdelningar, och vill sätta Skanska i skamvrån. Han hinner givetvis pissa lite på Byggnads också, innan han avslutar lite syrligt med att konstatera att regeringen minsann satsar på infrastruktur, och att Byggnads borde vara tacksamma för de jobb detta skapar för våra medlemmar.
Som jag visat i en annan post - här - kommer de största av dessa infrastrukturssatsningar ge jobb åt utländsk arbetskraft, och det finns ingenting som tyder på att resterande upphandlingar i detta paket kommer att bli annorlunda. Svenska företag ska konkurrera i anbudsgivningen mot företag som både har förmånligare hemlandsskatter, och kommer kunna betala sina anställda sämre löner, utan att riskera nånting längre (tack för det, ni som röstade genom ratificeringen av Lissabonavtalet).
Nu förväntar jag mig inte att Erfors ska kunna särskilt mycket om just byggbranschen, men jag kan hålla med om hans farhågor om att det stöd byggjättarna idag vill ska uställas av staten, istället kommer ge fortsatt utdelning till deras aktieägare. Det låter rent socialistiskt av honom, och var kanske inte riktigt vad jag väntade mig.
Vinsterna som skapas i byggföretagen används i allt mindre utsträckning till nytt byggande - även här har lånekarusellen blivit dominerande. Ett rykande aktuellt exempel är ju de byggjobbare som nu inte får ut sina löner i eftersvallet av den isländska (!) finanskrisen - där det är stoppade pengar från den isländska banken Kaupthing som ställer till det. Nu lär det finnas både en och två gravade hundar i den röran, men om detta ska vi återkomma.

Vad Erfors och andra glömmer, eller kanske bara inte vill tala om, är att bostadspolitiken följer sin egen logik. Och egentligen är det bara ett alldeles utmärkt exempel på vad som händer när den otäcka marknaden får sköta sig själv.
Den svenska byggsektorn bestod för tjugo år sen av en massa företag som hade kapacitet att ta större projekt. Men sen började man äta varandra, och idag står vi med fyra stora byggbolag som har en bedövande dominans, vilket är förödande både for prisbild och trygghet. Vinstmaximeringen har inneburit att man eliminerat konkurrensen - en icke okänd avigsida av den oreglerade kapitalismen.
Vad den nuvarande regeringen gör är att bygga upp ett gigantiskt berg av bostadsbrist; ett berg som någon så småningom måste ta hand om. Socialdemokratin är inte heller oskyldig till detta. Men inte kommer de privata byggherrarna att vara de som löser bostadsbristen, och då återstår i vanlig ordning vår gemensamma sektor.
Vi kommer helt enkelt tvingas att skapa ett nytt miljonprogram, och dessutom förmodligen göra byggbolagens aktieägare allt rikare. Känns det bra, Eric Erfors?

Ballongen som sprack. Om byggsvängen

Varslen har duggat friskt de senaste dagarna. Grabbarna på avdelningen sliter som djur med alla små varsel som kommer in. De försvinner i skuggan av de stora drakarnas utspel. NCC varslar 1700, Skanska 2000, JM sopar bort hela styrkan och naturligtvis klarade sig inte PEAB heller, utan varslar 195 personer.
Jag kommer att varslas, det är jag övertygad om. En bister realitet för oss i byggsvängen. Under goda tider räcker vi inte till, i dåliga tider avvecklas vi.
Fördelen är ju att det kanske kan komma en debatt om bostadspolitiken nu. I Studio Ett fick Skanska försvara sig, vilket fick näranog tragikomiska proportioner när presschefen Peter Gimbe förklarade att "det var politiska förändringar 2006 som omöjliggjorde för Skanska att bygga hyresrätter"... Man kan ju undra varför det var så förvivlat svårt för Gimbe att säga att denna politiska förändring var att en borgerlig regering tog över?
Till detta kan ju fogas att byggbolagen under de senaste åren verkligen skyfflat vinster i fickorna på aktieägarna, utan en tanke på framtiden. Därför känns det rätt märkligt när de nu också verkar kräva att samhället ska stressa fram lösningar, gärna i form av infrastrukturprojekt.
Tyvärr verkar de flesta av dessa infrastrukturjobb hamna i händerna på företag som inte anställer nationell arbetskraft (mer info om detta kommer). Just nu har en hel radda av dessa projekt landat hos företag som bara kommer använda utländska jobbare. Vilket ger vid handen att det enda storföretagen är ute efter när de ylar efter statligt stöd, är att skapa ännu större vinster. Man kan nog vara rätt övertygad om att de skiter fullkomligt i svensk arbetsmarknad.
Eftersom tidigare marknadsfundamentalister som Calmfors idag i DN verkar förespråka rent Keynesianska metoder dröjer det säkert inte innan man börjar tala om att skapa ny allmännytta, och att finansiera eftersatt bostadspolitik med skatter (detta fula ord).
Nu tror jag inte att Calmfors omvänts - istället är det nog så att hans debattartikel på nåt sätt befäster allvaret i den situation vi lever i. Nu är det ingen finansiell lek som pågår - den här bubblan är allvar på en nivå vi knappast kan fatta

Magin kom av sig. Om de borttappade nystartsjobben

I en sällsynt svårlänkad text fr Ekonominyheterna har arbetsmarknadsminister Littorin en egen teori till varför det går så trögt med de här nystartsjobben, som skulle komma som en frälsare för långtidsarbetslösa, invandrare oc andra som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är kollektivavtalens fel, nämligen. Det som hänt är naturligtvis det som de flesta också förutspådde - att anställningen skulle vara så länge subventionen fanns

STOCKHOLM (Direkt) En anledning till att
nystartsjobben inte har blivit fler är att många småföretag
har dragit sig för att anställa nystartsjobbare på grund av
en regel om att lönerna ska vara kollektivavtalsmässiga. Den
regeln kommer nu att slopas, troligen om någon månad.
      Det säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
till Nyhetsbyrån Direkt på måndagen.
      "Vi har fått en indikation på att en av anledningarna
till att det inte har blivit så många (nystartsjobb) är att
många småföretag har valt att avstå därför att de tyckt att
det funnits regler om kollektivavtalsmässiga löner, som inte
finns på någon annan åtgärd", säger han.
      Regeringen har nu för avsikt att snarast slopa denna
regel.
      "Den har vi för avsikt att ta bort ... Vi jobbar för
högtryck, det tar någon månad kanske", säger Sven Otto
Littorin som inte har någon bedömning om hur många nya
nystartsjobb detta skulle kunna innebära.
      "Förhoppningsvis ska det ge lite på marginalen i alla
fall", säger arbetsmarknadsministern./JBA

Såpass.
Vän av ordning börjar då genast fundera - vad är det för arbetsgivare, som här får en gåva rakt i hande från regeringen, och som genast kastar bort den för att han tror att det betyder att det ska betalas enligt kollektivavtalet? Min egen erfarenhet säger mig att är det något man blir duktig på som egen är att ta alla fördelar som finns, och inte fanken tror man saker. Och om man missförstår texter av den här sorten vette sjutton om man ska ha ansvar för andra människors vardag....
Jag är dessutom mycket misstänksam när någon börjar tala om att ta bort texter om kollektivavtal; det brukar alltid sluta med skitlöner och vidriga arbetsförhållanden.
Istället kanske Littorin skulle fundera på varför så få av de som fått nystartsjobb får behålla dem. Eller på varför arbetslösheten inte sjunker i de grupper som skulle förlösas av samma nystartsjobb. Eller om det - hemska tanke! - kan finnas en bättre lösning som innebär att man satsar på vuxenutbildning och matchning mot arbetsmarknadens krav, istället för att cementera fast folk i en annan sorts beroende.